Sjuksköterskors uppfattningar och erfarenheter av personcentrerad omvårdnad i olika vårdkontexter : En beskrivande litteraturstudie

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Högskolan i Gävle/Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap

Sammanfattning: Bakgrund: Personcentrering är en term som förekommer allt oftare inom vård och omvårdnad. Den beskriver en vård som organiseras med utgångspunkt från patientens individuella behov och har blivit synonymt med hög kvalitet inom vården. Personcentrerad vård har visat sig kunna leda till kortare vårdtider, tryggare patienter, ökad livskvalitet och färre medicinska komplikationer. I Sverige finns intentionen att införa mer personcentrering i vården. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar och erfarenheter av personcentrerad vård i olika vårdkontexter, samt att utföra en metodologisk granskning av den urvalsmetod som de valda artiklarna redovisade. Metod: En beskrivande litteraturstudie som baseras på nio artiklar, samtliga med kvalitativ design. Resultat: Sjuksköterskor från olika typer av sjukhusavdelningar, primärvård samt boenden för personer med demenssjukdom beskrev betydelsen av att se hela människan bakom patienten, att etablera en relation för att kunna individanpassa vården och att göra patienten delaktig i den egna vården. Majoriteten av de deltagande sjuksköterskorna hade erfarenheter av olika svårigheter med personcentrerad vård. Sex studier använde ändamålsenligt urval, två hade bekvämlighetsurval och en studie beskrev inte urvalsmetod utan benämnde att studie hade en pre/post-test/follow-up design. Slutsatser: Sjuksköterskors erfarenheter visade på likheter i uppfattningar och erfarenheter av personcentrerad vård oavsett vårdkontext. Personcentrerad vård är ett etiskt förhållningsätt och för att vården ska kunna bli personcentrerad måste hela hälso- och sjukvårdsorganisationen stödja personcentrerad vård.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)