Kommunikationssvårigheter vid möten i hälso- och sjukvård ur invandrares och flyktingars perspektiv : En integrerad litteraturöversikt

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Luleå tekniska universitet/Omvårdnad; Luleå tekniska universitet/Omvårdnad

Sammanfattning: Till följd av invandring och migration har befolkningen i Sverige ökat de senaste åren. Hälsopanoramat ser annorlunda ut för denna grupp av människor och flyktingar och invandrare söker tre gånger så mycket vård än övriga befolkningen. Detta ställer krav på hälso- och sjukvårdspersonalens förmåga att kunna bemöta och kommunicera med patienter ur dessa grupper. Oavsett patientens ursprung bör hälso- och sjukvården vara tillgänglig för alla och ges med lika villkor. Syftet med denna studie var att sammanställa kunskap om kommunikationssvårigheter vid möten i hälso- ochsjukvård ur invandrares och flyktingars perspektiv. För att skapa en bild av hur kunskapsläget ser ut valdes metoden en integrerad litteraturöversikt och syftet besvarades med stöd av tre frågeställningar. Resultatet sammanställdes efter analys av tolv vetenskapliga artiklar med olika metodologiska ansatser. I resultatet framkom nio teman: språkbarriär, svårigheter med tolkning, kulturell barriär, utebliven information, dåligt bemötande, utebliven vård, misstro till sjukvården, kulturellt kompetent personal och tillgodose behov av sociala relationer. Språk- och kulturella barriärer var de främsta faktorerna som ledde till kommunikationssvårigheter vilket påverkade invandrare och flyktingar genom att information uteblev. Detta ledde i sin tur till att missförstånd uppstod, att dem kände sig nonchalerade och väckte misstro till hälso- och sjukvårdssystemet. Åtgärder som föreslogs för att förebygga kommunikationssvårigheter var behovet av kulturellt kompetent vårdpersonal, vilken kunde underlätta de negativa känslor som följde av kommunikationssvårigheter.Resultatet diskuterades utifrån en mångkulturell bedömningsmodell och Speech CodeTheory. Slutsatsen som dragits av resultatet är att i och med att kommunikation är grunden för att skapa relationer mellan vårdpersonal, flyktingar och invandrare är det viktigt att arbeta för kulturell kompetens bland vårdpersonalen. Teorier och modeller kan vara hjälpmedel för att uppnå detta och Giger och Davidhizars mångkulturellabedömningsmodell föreslås som intervention i praxis.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)