SVÅRBEHÄRSKADE OFFENTLIGA RUM : att bygga med människan i fokus

Sammanfattning: Inom arkitektur och samhällsplanering är rummet ett mycket grundläggande och essentiellt begrepp. För att rummet ska utnyttjas och upplevas till fullo av invånare och besökare krävs det att dessa är särskilt utformade efter människan. Det offentliga rummen i staden ska vara tillgängligt för alla oavsett kön, ålder eller etnicitet. Under årens gång har dess användning varierat från nödvändiga aktiviteter till att idag främst bestå av frivilliga och sociala handlingar. En tydlig hierarkisk ordning bland offentliga, halvoffentliga, halvprivata och privata ytor stärker den naturliga kontrollen och stödjer invånarnas medvetande om vilka människor som tillhör platsen. Staden är ständigt under förändring. Den omvandlas, omstruktureras och får ideligen nya sociala och kulturella former. Tydliga horisontella och vertikala skiktningar kan skönjas beroende på vart man befinner sig geografiskt och hur de som vistas där klär och uppför sig. Beroende på hur vi utformar de offentliga platserna påverkas människan olika. Här spelar de sex gestaltningslagarna stor roll för hur vi uppfattar de rum vi befinner oss i. Detta leder oss in i miljöpsykologin som visar att den omgivning vi dagligen befinner oss i spelar en mycket viktig roll eftersom den utgör själva inramningen för våra upplevelser och beteenden. Perceptionspsykologi är ett begrepp för de processer som är aktiva i att tolka de sinnesintryck människan ständigt utsätts för. När vi befinner oss i de offentliga rummen förvandlas sinnesintryck till meningsfull information. Detta gör det möjligt för oss att orientera, känna igen ansikten eller bara bedöma avstånd. Vår möjlighet att kunna samspela med miljön omkring oss bygger på att den bland annat är lätt igenkännbar. För att kunna skaffa oss en inre representation av vår yttre omvärld skapar människan så kallade kognitiva och spatiala kartor. Dessa delar upp miljön vi vistas i och gör det möjligt för oss att exempelvis känna igen oss vid senare tillfällen. Som blivande planeringsarkitekt är det oerhört viktigt att förstå betydelsen av arkitekturen och de offentliga rummen som viktiga byggstenar där vi skapar förutsättningar för människans identitets-skapande och sociala förankring. En stor del av vårt lärande baseras på upplevelser i dagliga vardags-situationer och därför måste vi utforma de offentliga platserna så att de blir en tillgång för människan. Gehl Architects arbetar med en metod de kallar för First life – then space – then buildings. Inventeringsmetoden främjar människan och stadslivet genom att sätta de offentliga rummen i fokus och inte byggnaden eller funktionerna. I Tyresö kommun i Stockholm bor det idag cirka 43 000 människor. Kommunen i sig är attraktiv med bland annat goda kommunikationer och närhet till havet. Dock upplevs vad som borde vara kommunens framsida nämligen Bollmora torg, som en övergiven plats som inte utformats med hänsyn till vad de människor som använder den har för behov. Planförslag under kapitel 4 är en idé på hur man med teoretiska kunskaper inom offentlighet, rumslighet och miljöpsykologi kan omgestalta Bollmora torg med människan i fokus.