Den offentliga bilden av Hårsfjärden

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Försvarshögskolan/Försvarshögskolan

Sammanfattning:

Denna uppsats behandlar de undervattenskränkningar som skedde i och omkring Hårsfjärden i oktober 1982. Syftet med uppsatsen har varit att studera förändringen av den offentliga bilden. Författaren har analyserat Hårsfjärden utifrån fyra jämförelsedimensioner. Motiv för kränkningarna, nationalitet, kränkningarnas karaktär och tekniska indikationer och observationer.

Ubåtsskyddskommissionen kunde 1983 peka ut Sovjetunionen som den kränkande makten. De sade likväl att motiven bakom kränkningarna var förberedande skeden i en militär operativ planering. Författaren har med denna uppsats påvisat hur den offentliga bilden har förändrats från 1983 till 2001. Författarens fokus och kärnan i denna uppsats har varit att studera de tre statliga offentliga utredningarna (SOU) som har behandlat ubåtskränkningarna. Bottenspåren som hittades i Hårsfjärden har framstått som de tydligaste bevisen på att främmande ubåtar uppehöll sig i området. De kränkande ubåtarna uppträdde på ett provocerande sätt, vilket innebar att de inte lät sig avvisas. De trängde istället längre in på svenskt inre vatten. Vid ön Mälsten gjorde den svenska marinen den 12 oktober 1982 en bandinspelning som sades vara en sovjetisk ubåt av Whiskey-klass. Samma typ som gick på grund i Gåsefjärden året innan. Bandinspelningen kom att vara den svenska sidans främsta bevis på att en sovjetisk ubåt befann sig på svenskt vatten vid ubåtssamtalen i Moskva 1992-1994. Men Ryssland vägrade att erkänna. De hävdade bestämt att det inte var en sovjetisk ubåt som den svenska marinen hade spelat in.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)