Inflytandet av kontext, språkförmåga och arbetsminne på förståelse av idiom hos barn med normal språkutveckling och hos barn med språkstörning

Sammanfattning: Idiom, som denna studie kommer att behandla, är metaforiska uttryck som har en fast betydelse och där de ingående orden oftast inte kan böjas, som t. ex. uttrycket "det har du fått om bakfoten". Studien är uppdelad i två delar. Del I är en undersökning av 20 barn med normal språkutveckling i skolans år 4 där vi har undersökt idiomförståelsen utan och med kontext samt relationen till språk och arbetsminne. Del II är en undersökning av 17 barn med språkstörning i skolans år 3-5 där vi har undersökt förståelse av idiom med kontext samt relationen till språk och arbetsminne. I del I ombads försökspersonerna att definiera 16 olika idiom, som presenterades muntligt av författarna. Först presenterades idiomet isolerat för att undersöka förståelse av idiom utan kontext. Om försökspersonen inte lyckades definiera idiomet presenterades idiomet med en berättelsekontext Vi prövade också satsförståelse, lexikal förrnåga samt komplext arbetsminne för att undersöka eventuella samband mellan dessa förmågor och idiomförståelse. I del II analyserade vi ljudbandsupptagningar där barn med språkstörning fick sanuna 16 idiom presenterade i en filmkontext, vilka de därefter ombads att definiera. Sambanden mellan idiomförståelse och satsförståelse, lexikal förmåga samt komplext arbetsminne undersöktes med hjälp av befintliga data från ett tidigare projekt (RJ dnr 2000-0171:01). Vi fann att barnen med normal språkutveckling hade en god men inte fullständig förmåga att definiera idiom när de presenterades utan kontext samt att en del bokstavliga definitioner förekom. När idiomen presenterades med kontext ökade barnens förmåga att definiera idiomen och bokstavliga definitioner minskade. Idiom med hög grad av genomskinlighet och användningsfrekvens resulterade i högre lösningsfrekvens, däremot resulterade inte similer i högre grad av lösningsfrekvens än andra idiom. Vi fann ett signifikant samband mellan idiomförståelse och satsförståelse både när idiomen presenterades utan och när de presenterades med kontext. Vi fann också ett signifikant samband mellan idiomförståelse med kontext och komplext arbetsminne. Sambandet mellan idiomförståelse utan kontext och komplext arbetsminne närmade sig signifikans. Vi fann inget signifikant samband mellan någon form av idiomförståelse och lexikal förmåga. Vi fann att barnen med språkstörning föreföll ha en nedsatt förmåga att definiera idiomen på ett idiomatiskt vis men att de hade god insikt i att idiomen inte skulle tolkas bokstavligt. Idiom med hög grad av genomskinlighet och användningsfrekvens resulterade i högre lösningsfrekvens, däremot resulterade inte similer i högre grad av lösningsfrekvens än andra idiom. Idiomförståelse korrelerade signifikant med satsförståelse. Vi fann inget signifikant samband mellan idiomförståelse och komplext arbetsminne, eller mellan idiomförståelse och lexikal förmåga. Med tanke på att idiomatiska uttryck används i mycket hög utsträckning såväl i dagligt tal som i litteraturen, är det av största vikt att behärska sådana. Vi har med föreliggande studie velat bidra till kunskap om idiomförståelsen hos barn med respektive utan språkstörning och hoppas att denna kunskap ska ge ökad insikt och vara av kliniskt värde framöver.