Gårdsutveckling för att främja det sociala livet

Sammanfattning: Mellan åren 1965-1974 pågick den största statliga satsningen på bostäder i Sveriges historia, som senare kom att kallas för miljonprogrammet. På mindre än tio år byggdes över en miljon bostäder, än i dag bor en fjärdedel av Sveriges befolkning i områden byggda efter miljonprogrammets ideal. I denna uppsats Gårdsutveckling för att främja det sociala livet redogörs på vilka sätt gårdsutveckling kan främja det sociala livet på bostadsgårdar. Resultatet är platsspecifikt för miljonprogramsområdet Charlottesborg i Kristianstads kommun, genom en fallstudie har det undersökts hur bostadsgårdar kan utformas för att locka till möten och social aktivitet samt vad de boende själva efterfrågar. Tanken är att uppsatsen kan inspirera till hur gårdsutveckling kan främja socialt liv även i andra bostadsområden av miljonprogrammet. Den gemensamma utemiljön är en viktig del i människors vardag, för en del är det en plats för gemenskap, aktiviteter och rekreation medan andra endast passerar gården på vägen till något annat, vad beror det på? I litteraturstudien framgick att det finns många faktorer som kan inverka på det sociala livet såsom: miljonprogrammet i sig och idealet det byggdes efter, fysiska avstånd mellan människor, hur lika vi är våra grannar, sociala strukturer i samhället samt tillit och trygghet. Villkor för utomhusaktivitet; som väderlek, tillgänglighet, form och innehåll samt möjlighet till olika typer av aktiviteter och användningsområden påverkar också hur mycket tid de boende spenderar utomhus. Uppsatsen visar att det finns ett tydligt samband mellan det fysiska rummet och det sociala livet som förekommer där. En attraktiv bostadsnära utemiljö som skapar möjligheter att mötas gynnar även den sociala tilliten, tryggheten och gemenskapen i kvarteret i stort. Möjligen är lösningen att skapa flexibilitet och valmöjligheter för de boende snarare än att förutbestämma sociala mönster.