Sambandet mellan redovisning och beskattning -Myndigheters ställning till SOU 2008:80

Sammanfattning: Sammanfattning: Sambandet mellan redovisning och beskattning har varit etablerat i Sverige sedan 1928 års Kommunalskattelag. Sambandet i Sverige klassas som starkt och innebär att företagens redovisning också är underlag till beskattningen. En stark koppling har ofta inneburit att skattereglerna har haft ett stort inflytande över redovisningen. Sedan inträdet i EU har projektet för en internationell harmonisering av redovisningsnormer påverkat redovisningens utveckling i Sverige. 2008 kom slutbetänkandet från den statliga offentliga utredningen om sambandet mellan redovisning och beskattning som föreslog en total frikoppling och att sambandet skulle ersättas med nya kapital i inkomstskattelagen som reglerade beskattningstidpunkten, det vill säga när intäkter och kostnader skall tas upp i redovisningen. Det kom totalt 48 remissvar på utredningens förslag varav en majoritet var emot förslaget. Myndigheter är i sin myndighetsutövning bundna av bland annat objektivitetsprincipen och har krav på sig att svara på remiss vilket gör att gruppen skiljer sig från övriga remissinstanser. 18 av 48 remissvar kom från myndigheter. Syftet med uppsatsen är att studera myndigheters inställning till frikopplingen mellan redovisning och beskattning och jämföra med övriga remissinstanser för att se om det råder någon skillnad mellan grupperna. För att svara på frågan har en kvalitativ och en kvantitativ studie av de inkomna remissvaren genomförts där svaren har analyserats med syftet att skaffa kunskap om olika gruppers inställning till förslaget och deras inverkan på normgivningsprocessen. Resultatet av undersökningen visar att en majoritet av myndigheterna är, till skillnad från hela gruppen av remissvar, positiva till en frikoppling. Studien visar också att vissa grupper av myndigheter i större utsträckning är positiva till frikoppling än andra. De myndigheter som är mest insatta i redovisningsfrågor är emot förslaget och de myndigheter som utgår från ett juridiskt perspektiv, så som domstolar, är generellt sett för förslaget. Resultatet av studien visar på att gruppen myndigheter inte skiljer sig väsentligt från övriga instanser utan att viktiga faktorer för organisationernas inställning i frågan är vilken typ av verksamhet som organisationen bedriver samt hur de påverkas av förslaget.