Möta eller mötas? : En studie av en hälsoenhets arbetsmodell och syn på förändringsarbete

Detta är en Kandidat-uppsats från Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap

Författare: Magnus Ellberg; Tom Ekström; [2007]

Nyckelord: Beteendeförändringar;

Sammanfattning: Sammanfattning Syfte och frågeställningar Studien syftar till att undersöka vilka arbetssätt personalen på en hälsoenhet i Svealand använde och vad de ansåg vara viktigt för att beteende- och livsstilsförändringar skulle lyckas. Våra frågeställningar var följande: Vilka erfarenheter och vilken utbildning har personalen vid enheten av förändringsarbete? På vilka sätt kan personalen vid enheten hjälpa patienter med livsstilsförändringar, hur ser behandlingen ut? Vilka faktorer anser respondenterna vara betydelsefulla i arbetssättet? Används fysisk aktivitet i behandlingen? Metod Datainsamling gjordes med hjälp av öppna intervjuer med två respondenter. Valet av intervjupersoner gjorde kontaktpersonen på hälsoenheten. Personerna intervjuades vid två tillfällen vardera om 30 minuter, intervjuerna bandades och transkriberades. En intervjuguide innehållande frågeområden användes som mall. Resultat Av respondenterna var en i grunden barnmorska och en var sjukgymnast. Båda intervjupersonerna hade vidareutbildat sig inom beteendeförändring, vilket de också praktiserade i arbetet. Enheten arbetade efter en behandlingsmodell. De använde sig av motiverande samtal och enkäter vars syfte var att kartlägga patienterna. Utifrån detta underlag kunde man ge rätt stöd och råd till patienten anpassat till det förändringssteg patienterna befann sig i. Förändringsstegen definierades utifrån en transteoretisk modell. Respondenterna upplevde arbetssättet som användes som positivt då de hade ett patientcentrerat förhållningssätt. Fysisk aktivitet integrerades i såväl tobaks- som överviktsbehandlingen, respondenterna ansåg detta vara ett viktigt redskap för behandlingen. Slutsats Det fanns två nyckelfaktorer som kunde urskiljas, kännedom om förändringsstadierna som kännetecknar förändringsprocessen och kunskap om en behandlingsmodell. För att kunna hjälpa en patient räckte det således inte för personalen att känna igen vilket förändringsstadium patienten befann sig på, det måste också finnas en behandlingsmodell som kan anpassas utifrån patientens egna behov. Viktigt ansågs det patientcentrerade synsättet vara och genom detta ge rätt behandling vid rätt tillfälle.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)