Känslotankar om mentalisering och KASAM hos barn: korrelationsstudie samt validering av nykonstruerat mentaliseringsinstrument

Sammanfattning: Uppsatsen tittar närmare på de båda fenomenen mentalisering och känsla av sammanhang (KASAM) och den forskning som är aktuell inom respektive område. Forskning kring vart och ett av begreppen föreslår och bevisar empiriskt att god mentaliseringsförmåga respektive hög KASAM är skyddande faktorer för individen som ökar sannolikheten för psykisk hälsa och välmående. Studien hade två huvudsyften där det första var att undersöka eventuellt samband mellan de två fenomenen mentalisering och KASAM hos barn i årskurs fyra (N=30). Det andra syftet var att vidareutveckla instrument för att uppskatta barns mentaliseringsförmåga, då det råder brist på sådana instrument. Studien undersökte barns mentaliseringsförmåga, KASAM och verbala förmåga med hjälp av två intervjuer (CAI och MIC - 5), ett självskattningsformulär (BarnKASAM) och ett ordförståelsetest (WISC-IV). Resultat kopplat till studiens första syfte visade att inget linjärt samband kunde fastställas mellan KASAM och mentaliseringsförmåga. Efter kontroll för verbal förmåga och hyperaktivering uppvisades dock tendens till linjärt positivt samband mellan KASAM-delkomponenten hanterbarhet och mentalisering. Kurvlinjärt samband antyddes även mellan KASAM-delkomponenterna begriplighet och meningsfullhet och mentalisering. Resultat kopplat till studiens andra syfte validerade det nykonstruerade instrumentet MIC–5 med tillhörande kodning. Instrumentet bekräftades som välfungerande gällande att uppskatta mentaliseringsförmåga hos barn i årskurs fyra.