Biogasens situation i Sverige : potential och samhällsvinster hindrade av byråkrati och kortsiktighet

Sammanfattning: Uppsatsen utgår från problematiken i anslutning till klimatförändringarna och hur Sveriges uppsatta klimatmål ska uppnås. Biogas ges som exempel på en av lösningarna där Sveriges produktionspotential redogörs för samt biogasens många positiva sidoeffekter som bidrar både direkt och indirekt till samhället i stort. Potentialen och sidoeffekterna tas i nuläget inte tillvara fullt ut, därför undersöks barriärer i form av politik och byråkrati vilka har en stor påverkan på utvecklingen. Uppsatsen bygger på omfattande litteraturstudier, observationer av föredrag och debatter, en intervju, budgetmaterial, dialog med relevanta aktörer samt statistik. Uppsatsen är tänkt att vara en översikt, vilket har medfört en omfattande sållning av material och därifrån sammanfoga specialiserade ingångar till ett större material. Detta har varit en förutsättning för att se helheten i biogasfrågan och inte riskera att fastna i exempelvis tekniska detaljer som inte visar hela berättelsen. För att diskutera och analysera den insamlade informationen har framförallt begreppen byråkrati och ontologisk trygghet samt tjänstemannavälde kommit till användning. I nuläget produceras årligen ca 1,8 TWh biogas i Sverige, men en rimlig estimerad potential till år 2030 är 15 TWh. Siffrorna blir ännu högre om mer skogsprodukter, marinbaserade substrat, mellangrödor och energigrödor etc. tas tillvara. Potential finns alltså i olika sektorer från marin biogas och jordbruk till skogsprodukter. Sidoeffekterna nämnda innan handlar bland annat om inhemsk produktion vilket medför energisäkerhet och arbetstillfällen. Biogasen bidrar också till stora kretslopp med återföring av näring till jordbruksmarker, sänker partikelhalter i luften om den används istället för fossila bränslen, sänker koldioxidutsläpp markant etc. Potentialen bedöms således som stor men det finns byråkratiska hinder i vägen på både nationell och internationell nivå, samt att de positiva sidoeffekterna inte uppmärksammas tillräckligt i samband med prissättning och stöd. Fossila alternativ subventioneras dessutom kraftigt globalt vilket diskuteras i slutet av uppsatsen då det blir tydligt att förnybara alternativ inte spelar efter samma regler som fossila.