Att släcka bränder – Hur personal inom Statens institutionsstyrelse motiverar och legitimerar sina insatser gentemot ensamkommande ungdomar

Sammanfattning: Syftet med denna fallstudie var att undersöka föreställningar om ensamkommande ungdomar hos personal på olika nivåer vid ett av SiS särskilda ungdomshem där ungdomar omhändertas med stöd av LVU. Studiens frågeställningar handlade om hur personalen motiverade sina val av åtgärder och insatser för dessa ungdomar och om insatserna ansågs svara mot behoven. Frågorna berörde också ungdomarnas del-aktighet i vård och behandling samt personalens uppfattningar och erfarenheter av samverkan med socialtjänsten. Undersökningen utfördes vid ett LVU-hem i södra Sverige, samt vid verksamhetskontoret för SiS söder. Det empiriska materialet bestod av intervjuer med; en företrädare för SiS söder, LVU-hemmets institutions-chef, två avdelningsföreståndare samt en fokusgrupp med behandlingspersonal från en akut- och utredningsavdelning. Dessutom genomfördes två observationer vid APT-möten för två olika akut- och utredningsavdelningar. Det empiriska materialet bearbetades genom en tematisk analys vars centrala teorier och begrepp var accounts, last resorts, social konstruktivism samt moralisk geografi. Studiens viktigaste resultat visade sig vara hur personalen legitimerade och motiv-erade sina insatser genom offer- och aktörskonstruktioner samt särskiljandet av ungdomarna som ”värdiga stackare” och äldre intagna som ”ovärdiga skurkar”. Språket ansågs vara ett stort hinder i arbetet varför ickeverbal kommunikation, tolk samt personalens språkkompetens ansågs främja ungdomarnas delaktighet. När vården eller graden av delaktighet ansågs problematisk, eller inte ansågs svara mot de ensamkommande ungdomarnas behov, pekades socialtjänsten ut som bärare av det yttersta ansvaret och ansågs inte uppfylla de förväntningar som SiS hade på samarbetet. Bristerna hänvisades även till bristfällig kulturkompetens inom myn-digheten samt med hänvisning till relationella och strukturella faktorer om ungdom-arnas bakgrund och nuvarande situation. Fortsatt forskning krävs inom området, bland annat om hur normativa, strukturella och institutionella kontexter påverkar vilka insatser och åtgärder som legitimeras i arbetet med ensamkommande ung-domar inom ramen för samhällets tvångsvård.