Skatteavtalstolkningens kärnfrågor - En komparativrättslig studie av skatteavtalstolkning i Kanada och Sverige

Sammanfattning: Avtalsrätten i hela världen styrs av begreppet pacta sunt servanda . Ett problem som kan uppstå när ett avtal ska tolkas är att parterna anser att avtalet kan tolkas på olika sätt. Det blir ännu svårare när det gäller bilaterala skatteavtal eftersom stater har internationella skyldigheter samtidigt som begreppen i avtalen tolkas på olika sätt i de olika staterna. Denna uppsats är en komparation mellan Sverige och Kanada vad gäller skatteavtalsrättens kärnfrågor. I uppsatsen analyseras hur högsta instans i respektive land tolkar skatteavtal i förhållande till Wienkonventionen samt kommentaren till OECD:s modellavtal. Fokus ligger på domstolarnas syn på bundenheten till ordalydelsen i förhållande till partsavsikten och hur tolkningsmetoderna skiljer sig åt i de olika länderna. En redogörelse för den rättspraxis och doktrin som finns i respektive land har även utgjort grund för den diskussion som sedan förs kring likheter och skillnader i tolkning av skatteavtal i Kanada och Sverige. Trots att Sverige och Kanada är dualistiska stater och har samma förhållningssätt till folkrättsliga avtal finns det många skillnader i hur skatteavtalen tolkas. Kanada har ett mer liberalt sätt att se på skatteavtalsrätten då skatteavtal anses vara mer generella än den inhemska lagstiftningen. Att skatteavtal är mer generellt utformade beror på att skatteavtal utgör en begränsning av den beskattningsrätt som staten har enligt inhemsk rätt samt att skatteavtal är en kompromiss mellan olika stater med olika intressen. I Sverige har bundenheten till ordalydelsen fått en större betydelse vid skatteavtalstolkning än vad den fått i Kanada där partsavsikten ges en större betydelse framför ordalydelsen för att uppfylla syftet med avtalet. Vad gäller Kanadas och Sveriges förhållningssätt till kommentaren till OECD:s modellavtal finns ingen tydlig skiljelinje mellan hur Sverige respektive Kanada ser på kommentaren. I både domstol och doktrin finns åsikter om att den ursprungliga kommentaren ska utgöra gängse mening enligt 1969 års Wienkonvention om traktaträtten medan olika åsikter framkommit om vilken betydelse nyare kommentarer har på tidigare ingångna avtal. Den slutsats jag dragit är att kommentaren inte saknar betydelse vid tolkning av skatteavtal men att betydelsen avgörs från fall till fall. På grund av att varje avtal speglar relationen mellan två olika rättskulturer kan generella slutsatser kring hur kommentaren ska användas inte dras. Den ursprungliga kommentaren från år 1963 anses spegla partsavsikten hos de avtalsparter som följt OECD:s modellavtal vid ingående av skatteavtal med andra stater. Vad gäller nyare kommentarer går åsikterna isär. Jag anser likt många forskare att den ursprungliga kommentaren till OECD:s modellavtal bör anses utgöra partsavsikt hos medlemmar av OECD medan nyare kommentarers bärighet måste avgöras från fall till fall.