Går goodwill mot konvergens? –Skillnader mellan Sverige och USA under perioden 2006-2014

Sammanfattning: Bakgrund och frågor: Goodwill är en omdiskuterad post som redan under 1800-talet beskrevs som riskfylld och opålitlig. Warren Buffett beskrev posten år 1983 som det överpris en, överexalterad och odisciplinerad, ledning betalar för ett rörelseförvärv. Tillgången bedöms idag utgöra en ansenlig del av företags balansräkningar och är därför av betydande intresse för företagens intressenter. Normsättarna IASB och FASB har båda utarbetat principbaserade standards som vägledning för hur redovisning av tillgången bör ske. År 2002 inleddes ett samarbete mellan IASB och FASB till syfte att minska skillnaderna i redovisning mellan regelverken. Trots viljan att konvergera bedöms det existera stora skillnader i den praktiska hanteringen av goodwill mellan Sverige och USA. Finns det, efter nästan 13 år av konvergensprojekt, skillnader mellan ländernas redovisade goodwill? Hur har trenden utvecklats över åren? Syfte och avgränsningar: Syftet med studien är att undersöka skillnader i goodwill mellan svenska och amerikanska företag samt eventuella förändringar över tid. 158 noterade företag, i varierande branscher och storlekar, har valts ut för att testas över åren 2006 till 2014. Metod: Uppsatsen är baserad på en kvantitativ metod där sekundärdata hämtats genom databaser och från webbsidor. Informationen har samlats in och grupperats för att därefter testas med statistiska metoder. Diverse litteratur och tidigare studier har använts vid problemformulering och vid utformning av variabler och hypoteser. Resultat: Det finns indikationer på att Sverige redovisar högre andel goodwill i relation till totala tillgångar och eget kapital. I analysen har det dock inte framkommit något statistiskt säkerställt stöd för att något av länderna skulle dela upp överförd ersättning, vid förvärv, till högre eller lägre grad mellan goodwill och övriga immateriella tillgångar. Vidare pekar resultaten på en trend där andelarna generellt ökat inom båda länderna mellan åren 2006 och 2014, med undantag för goodwill genom immateriella tillgångar där svaga indikationer finns på en minskning mot senare period hos svenska företag. Ett intressant resultat är att nyckeltalet goodwill genom totala tillgångar visar på skillnader mellan Sverige och USA först under perioden 2010-2014. Ett resultat som snarare pekar på divergens än konvergens mellan länderna. Även värt att notera är de indikationer som finns på att det är de amerikanska företagen som står för de statistiskt observerade ökningarna av goodwill genom eget kapital under senare år.