Det anonyma näthatet - en konflikt mellan yttrandefrihet och personlig integritet

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

Sammanfattning: Vi lever i en tid av snabb teknisk utveckling. På bara några decennier har den sociala miljön förändrats drastiskt. Vi har gått från en värld där social interaktion bestod i direkt kontakt mellan två individer till en värld där en stor del av det sociala utbytet inte sker ansikte mot ansikte utan skärm mot skärm. Denna nya verklighet har medfört en intensifierad konflikt mellan två av våra mest betydelsefulla rättigheter, nämligen yttrandefriheten och den personliga integriteten. Den första frågeställningen går ut på att undersöka hur avvägningen mellan dessa två skyddsintressen ser ut. I Sverige har vi länge haft en tradition av stark yttrandefrihet och desto svagare skydd för personlig integritet. I takt med att den tekniska utvecklingen har fört med sig nya kommunikationsvägar och därmed också nya arenor för kränkningar har dock känslan av att vi är i behov av ett starkare skydd för personlig integritet fått fäste. Den andra frågeställningen handlar således om hur skyddet för den personliga integriteten fungerar i dagens läge när det kommer till just kränkningar på internet. Det finns i Sverige idag brottsrubriceringar i brottsbalken som kriminaliserar olika kränkande handlingar, också när dessa sker på internet. Vi har även lagar som direkt reglerar ansvaret för den som tillhandahåller både hemsidor och abonnemang. Det finns en medvetenhet hos lagstiftaren om svårigheterna med att lagstifta om ett område som hela tiden förändras, vilket har lett till allmänna och flexibla lagar. Trots detta är brottsliga kränkningar av den personliga integriteten på internet ett stort problem, där en väldigt liten andel av brotten leder till åtal och dom. Den största svårigheten ligger alltså inte i lagstiftningen utan snarare i tillämpningen av den. Den viktiga yttrandefriheten är starkt förankrad i vårt medvetande och detta har lett till en ovilja hos såväl operatörer som internetföretag att lämna ut uppgifter om sina kunder och användare. I och med den snabba utvecklingen är det också svårt för brottsbekämpande myndigheter att hålla sig uppdaterade om den tekniska världen, vilket gör att deras arbete förlorar effektivitet och tillit hos medborgarna. Motsättningen mellan å ena sidan yttrandefriheten, för vilken internet har varit ett viktigt framsteg, och skyddet för den personliga integriteten å den andra är svår och det är inte lätt att dra en rättvis gräns mellan de två skyddsintressena. Klart är dock att denna gräns behöver göras tydligare. Den personliga integriteten som skyddsintresse får inte underskattas och den behöver ett effektivt rättssystem för att uppnå ett tillräckligt skydd.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)