Kooperationens förvaltare : Ett kooperativt perspektiv av agentproblematiken

Sammanfattning: Bakgrund: Trots sin betydande närvaro i samhället saknar kooperativa företag än idag tydliga ramverk över hur deras organisationer ska styras. Det uppstår därmed utmaningar eftersom kooperativ, det vill säga medlemsägda organisationer, på ett flertal sätt särskiljer sig från andra företagsformer, men ändå tvingas rätta sig efter ramverk och teorier anpassade för andra slags verksamheter. Utmaningar kan uppstå då det visat sig att etablerade styrningsramverk i många fall är otillräckliga och svåra att justera för de mål som kooperativa verksamheter präglas av, vilket starkt argumenterar för behovet av ett kooperativt anpassat styrningsramverk. Sett till tidigare forskning saknas det studier som förklarar hur agentproblematik utspelar sig och hanteras i en kooperativ kontext. I och med den ovan nämnda avsaknaden av styrningsramverk blir det likväl en utmaning för kooperativ att uppnå målkongruens mellan organisationens olika parter, där även organisationens storlek samt struktur spelar en avgörande roll. Syfte: Det huvudsakliga syftet med den här uppsatsen är att tillföra såväl ett empiriskt som teoretiskt bidrag för att öka kunskapen kring den agentproblematik som kan uppstå inom konsumentkooperativ, och ta reda på hur hög målkongruens kan uppnås inom medlemsägda företag utan att förbise medlemmarnas intressen. Genomförande: Studien är en kvalitativ fallstudie på organisationen Kooperativa Förbundet, med en iterativ ansats. Datainsamlingen har skett genom semi-strukturerade intervjuer, där intervjuguiden har utformats efter den teoretiska referensramen. Slutsatser: Den agentproblematik som utspelar sig inom kooperativ verksamhet är främst av förvaltarteoretisk karaktär. Det empiriska bidraget har dock belyst problematik som förvaltarteorin tidigare inte uppmärksammat, som uppstår när hög tillit förringar behovet av uppföljning och utvärdering. Problematiken har resulterat i en implementering av styrsystem, som vanligen förknippas med den kontrasterande agentteorin. Införandet av styrsystem måste dock, enligt förvaltarteorin, göras vaksamt vad gäller de konsekvenser som kan uppstå, vilket negativt kan påverka det för organisationen gynnsamma förvaltarbeteendet. Resultatet av vår analys visar att det råder hög målkongruens inom kooperationen till följd av ett ömsesidigt förvaltarperspektiv mellan styrelse och företagsledning. Det empiriska bidraget åskådliggjorde en samsyn respondenterna emellan vad gäller värdegrund, och en kollektiv vilja att efterleva de kooperativa värderingarna. Vidare uppnås målkongruens genom öppenhet, transparens, väl genomförda förankringsprocesser samt en kontinuerlig dialog mellan organisationens samtliga parter. Därutöver framgick det att hög målkongruens i sig inte leder till en framgångsrik verksamhet, utan det krävs även en stark genomförandekraft för att uppnå de gemensamma målen. Fallstudien har visat på en bristande genomförandekraft, vilket bland annat påverkas av kooperativets storlek, något som utgör en försvårande effekt på verksamheten. Vidare har det framgått att kooperativ enklare skulle kunna dra nytta av den höga målkongruensen om det hade förekommit en större homogenitet medlemsföreningarna emellan, både vad gäller storlek och verksamhet. Kunskapsbidrag: Studien har bidragit med en ökad förståelse kring den agentproblematik som kan utspela sig inom kooperativa organisationer, samt hur målkongruens kan uppnås inom medlemsägda företag. Därutöver avlägger studien två teoretiska bidrag. Det första bidraget är kopplat till förvaltarteorin, och identifierar svagheter inom teorin som tidigare inte belysts samt att dessa bekämpas med åtgärder som vanligen förekommer inom agentteorin. Det andra teoretiska bidraget bestrider den tidigare kooperativa forskningen då vi anser att internt anskaffad expertis ska vara ett alternativ till den externt rekryterade expertisen.