Är det manliga nätverket ett tillräckligt skydd? - En studie av det manliga nätverkets betydelse för asylsökande kvinnor.

Sammanfattning: Asylrätten och vem som ska ha rätt till asyl i Sverige är ett högaktuellt ämne som har präglat den politiska debatten under de senaste åren. För närvarande avser den svenska regleringen vara konform med EU:s minimiregler, vilket innebär att endast den som beviljats status som flykting eller alternativt skyddsbehövande har rätt till asyl i Sverige, förutsatt att tillämpningen inte strider mot Sveriges internationella åtaganden i övrigt. Rätten till asyl förutsätter således, enligt 4 kap. 1-2 §§ UtlL, att den asylsökande är en utlänning som befinner sig utanför sitt hemland därför att hen riskerar skyddsgrundande behandling och saknar tillgång till skydd från staten eller från parter eller organisationer som kontrollerar hela eller delar av statens territorium. Denna uppsats utreder hur rekvisiten skyddsgrundande behandling och skydd från sådana offentliga aktörer förhåller sig till varandra och inte minst till existensen av ett manligt nätverk. Kvinnor som saknar tillgång till ett manligt nätverk är i många länder mycket utsatta och riskerar skyddsgrundande behandling. En kvinnas tillgång till ett manligt nätverk kan därför vara av avgörande betydelse i asylprövningen, vilket har bekräftats av bland annat Migrationsöverdomstolen och Europadomstolen. Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att utreda hur tillgången till ett manligt nätverk kan påverka asylprövningen enligt svensk rätt och den centrala frågeställningen är huruvida tillgången till ett manligt nätverk kan ersätta skydd från offentliga aktörer och i så fall under vilka förutsättningar. Uppsatsen visar vilken väsentlig betydelse tillgången till ett manligt nätverk har i asylprövningen och kommer fram till att det manliga nätverket i praktiken kan ersätta skyddet från offentliga aktörer, eftersom dessa olika skyddsnät prövas i olika led av asylprövningen. Uppsatsen problematiserar avslutningsvis rättsläget ur ett genuskritiskt perspektiv och belyser dess praktiska konsekvenser för en asylsökande kvinna och för kvinnor som grupp i samhället.