Edition av företagshemligheter - En ingående studie av intresseavvägningen vid bedömningen av om synnerlig anledning föreligger för edition av företagshemligheter

Sammanfattning: I den processuella editionsplikten görs en inskränkning till förmån för skyddet av företagshemligheter. När en part vill utfå handlingar som innehåller företagshemligheter fordras nämligen ”synnerlig anledning”. Motiven till inskränkningen är av både enskild och allmän karaktär. Bedömningen av det rekvisitet görs genom en intresseavvägning mellan i huvudsak editionssökandens intresse av att utfå handlingarna och editionssvarandens intresse av att inte lämna ut handlingarna. Uppsatsen avser klargöra den närmare innebörden at det nyss nämnda rekvisitet och den intresseavvägning som utförs vid bedömningen av rekvisitet. För att åskådliggöra innebörden av intresseavvägningen används en metaforisk bild av en balansvåg med två vågskålar. Denna teoretiska uppställning används genomgående i framställningen på så sätt att det utreds och analyseras vilka ”vikter” som kan tänkas placeras i respektive vågskål, vilken tyngd de har och vilka utfall som kan tänkas vid olika avvägningar. Vikterna representerar de olika faktorer och aspekter som faller inom editionssökandens respektive editionssvarandens intresse. Sökandens intresse benämns i uppsatsen bevisintresset och består huvudsakligen av de efterfrågade handlingarnas bevisbetydelse i tvisten. Svarandens intresse benämns skadeintresset och består av två komponenter, i form av omfattningen av den skada som kan tänkas uppkomma om företagshemligheten röjs och den risk som föreligger för att sådan skada ska uppkomma. Därutöver identifieras och analyseras i framställningen flertalet olika faktorer och aspekter som i praxis har ansetts kunna få betydelse i intresseavvägningen och som kan inordnas under bevisintresset eller skadeintresset. Utifrån främst praxis dras även slutsatser avseende när rekvisitet ”synnerlig anledning” är uppfyllt och hur domstolarna går tillväga när de utför avvägningen. Till sist presenteras en fullständig bild av intresseavvägningen i tidigare förklarade balansvågsmetafor. Denna bild representerar rättsläget ifråga om hur intresseavvägningen bör utföras och innebörden av rekvisitet ”synnerlig anledning”. Det konstateras att intresseavvägningen är relativt oförutsebar. Detta hänförs till den relativt höga grad av intuition som får anses prägla domstolarnas avvägningar.