Det betydelsefulla skrattet : En kvalitativ intervju- och observationsstudie om standupkomiker

Detta är en Kandidat-uppsats från Uppsala universitet/Sociologiska institutionen

Författare: Anna Alvemark; Hansson Petter; [2017]

Nyckelord: Humor; standup; känslor;

Sammanfattning: Standupkomik är en underhållningsform som går ut på att en komiker håller ett monologt samtal innehållandes skämt inför en publik. Framträdandet tillåter reaktion, deltagande och engagemang från en publik. Standupkomikern återger en bild av vår vardagsverklighet som får människor att skratta. Detta fenomen har på senare tid ökat i popularitet och har, enligt tidigare forskning, förmåga att påverka individer och strukturer, vilket gör det viktigt att närmare undersöka fenomenet. Syftet med denna studie är att kunna säga någonting om standup som fenomen utifrån komikers uppfattningar. För att besvara syftet har följande fyra frågeställningar preciserats:  Ger standup upphov till gemensamma känsloupplevelser hos individerna inom scenen? Hur konstruerar komikern sina skämt? När skrattar publiken? Finns ett beroendeförhållande mellan standupscenen och samhällets strukturer?   Empirin samlades in genom kvalitativa djupintervjuer, fältintervjuer och observation. Vid djupintervjuerna undersöktes standupkomikernas upplevelser om att utföra standup. Observationen, med tillhörande fältintervjuer, möjliggjorde en förståelse bortom komikernas egna självuppfattningar för att återskapa deras tolkningar. En djupgående analys av empirin har gjorts med utgångspunkt i socialkonstruktivism (Berger & Luckmann, Collins, Hochschild, Jenkins och Mead).   Resultatet visar att vi med fördel kan förstå standup som en interaktionsritual och att känslor har betydelse vid framträdandet. Efter en lyckad ritual uppstår långvariga känslotillstånd av gemenskap och solidaritet. Standupscenen kan förstås som en institutionell ordning där förutbestämda regler påverkar individers beteenden, roller och normer. Komikerna konstruerar sina skämt utifrån sin upplevda identitet. Publiken legitimerar komikern och skämten genom att skratta. Överträder skämtet samhälleliga strukturer är sannolikheten liten att publiken legitimerar skämtet. Vidare legitimerar skämten även samhällsordningen och den institutionella ordningen som standupscenen utgör.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)