Lärares tal om organisation av stöd till elever i svårigheter. En diskursanalytisk studie av en grupp lärares tal om ett förändringsarbete mot en skola för alla

Sammanfattning: Det övergripande syftet med studien är att studera vilka diskurser som framträder hos lärare i talet om hur stöd till elever i svårigheter bäst ska organiseras samtidigt som ett förändringsar-bete mot en skola för alla startas. Vidare syftar studien till att undersöka om det finns någon konflikt inom eller mellan diskurserna och om några diskurser dominerar över andra. Studien har sin teoretiska och metodologiska utgångspunkt i det diskursanalytiska angrepps-sättet som vilar på en socialkonstruktionistisk grund. Inom den socialkonstruktionistiska ve-tenskapssynen finns ingen absolut kunskap om olika fenomen utan man talar istället om ett sätt att presentera världen bland flera möjliga. När världen förklaras utifrån ett socialkon-struktionistiskt perspektiv används ofta diskursanalys. En diskurs definieras som ett bestämt sätt att tala och förstå världen. Språket står då i fokus. Inom diskursanalys finns olika an-greppssätt varav en är Laclau och Mouffes diskursteori. I studien kopplas analysarbetet till viss del till angreppssättet. Som datainsamlingsmetod har fokusgruppsintervju använts. Fokusgruppsintervjun spelades in och transkriberades sedan i stort sett ordagrant. En analys enligt det diskursanalytiska an-greppsättet, inspirerat av Laclau och Mouffes diskursteori, har sedan gjorts. Resultatet från fokusgruppsintervjun har kompletterats med en sammanfattning av resultatet från diskussioner under en kompetensutvecklingsdag om en skola för alla. Resultatet visar att lärarna anser att inkluderingstanken ofta faller p.g.a. av brist på resurser och att det är något de inte själva kan påverka i så stor utsträckning. Lärarna uttrycker att de behöver ledningens stöd när det gäller beslut runt organisationsförändringar mot ett mer in-kluderande arbetssätt. Vad ledningen beslutar är inte heller något som ses som påverkbart av lärarna i fokusgruppen. I talet om hur specialpedagogiska insatser ska organiseras poängteras av lärarna även den specialpedagogiska kompetensens betydelse. De finns en önskan hos lä-rarna i fokusgruppen om att specialpedagogen ska finnas mer tid i klasserna för att bl. a. ob-servera och att de sedan kan diskutera detta tillsammans. Specialläraren får också en central roll i lärarnas tal i fokusgruppen men även i diskussionerna under kompetensutvecklingsdagen. Då uttrycks en önskan om att specialläraren arbetade mer i klasserna med stöd till elever. När det gäller organisation av stöd på skolnivå är lärarna i fokusgruppen positivt inställda till att grupper inte ska vara statiska och att stödinsatser kan se olika ut. De anser också att det inte är bra för eleven om särskilda undervisningsgrupper blir permanenta lösningar för elever. Lärarna i diskussionsgruppen under kompetensutvecklingsdagen ansåg att elever riskerade att bli hemmasittare om grupperna inte fanns. Under fokusgruppsintervjun framkom att lärarna vid organisation av stödinsatser i sina klassrum tänker mycket kring hur de delar grupper på olika sätt. De har olika fokus beroende på syftet med gruppindelningen.