Att vara närvarande i väntan på döden : Sjuksköterskors upplevelser av att vårda döende patienter

Sammanfattning: SAMMANFATTNING Bakgrund: Det dör cirka 90000-100000 människor i Sverige varje år och många av dessa människor är i behov av palliativ vård. Att vara sjuksköterska i denna vårdform kan vara känslomässigt påfrestande vilket kan göra att den professionella hållningen är svår att hålla. Den palliativa vårdformen syftar till att ge en så symptomfri och behaglig sista tid i livet som möjligt. Syfte:Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie med ett resultat sammanställt av resultatet i 7 kvalitativa, vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna söktes utifrån ämnesord i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades vilket resulterade i att artiklar med medelhög och hög kvalitet valdes ut. Sedan gjordes en innehållsanalys av artiklarnas resultat för att ta fram sjuksköterskornas individuella upplevelser (Lundman & Hällgren-Graneheim, 2012, s. 191-196). Resultat:Det behövs bättre riktlinjer och utbildning i den palliativa vården, både vad gäller bemötande och omvårdnad. Om det är tillåtet att visa känslor eller inte i samband med att patienter avlider är något som skiljer sig åt i studierna. För att förbättra arbetsförhållanden bör det finnas möjlighet till stöd, återhämtning eller handledning för sjuksköterskorna efter att en patient har dött då de upplever att det är känslomässigt krävande. Singelrum på avdelningarna är viktiga för att kunna skapa avskildhet för patienter. Det finns fördelar med att vårda palliativt då fokus på det medicinskt botande åsidosätts och koncentrationen faller på komfort och omvårdnad. En central del i sjuksköterskornas arbete är att finnas till för familjen som ett stöd när deras anhörig är på väg att gå bort.Slutsats: Denna studie indikerar att det i flera fall saknas utbildning, fortbildning samt klara direktiv för palliativ vård vilket inger en osäkerhet hos sjuksköterskor. Sjuksköterskor utan relevant kompetens inom området bör därför erbjudas utbildning och som en påminnelse ha klara riktlinjer att följa på arbetsplatsen.