Gymnasieelevers inställning till genmodifierad mat före och efter skolans genetikundervisning

Sammanfattning: Många i Sverige är negativt inställda till genmodifierad mat som har förändrats med hjälp av genteknik. Enligt gymnasieskolans styrdokument bör genetikundervisningen ge eleverna sådana kunskaper att de känner till olika gentekniker och kan diskutera möjligheterna och riskerna med dessa gentekniker. Syftet med studien var att undersöka om gymnasieskolans genetikundervisning förändrade elevernas inställning till genmodifierad mat. En enkätstudie med såväl öppna som slutna frågor genomfördes på 54 elever från ett naturbruksgymnasium i nordvästra Skåne där 19 elever inte hade genomgått genetikundervisning och och 35 elever hade fått undervisning i genetik på gymnasiet. Vid analys av svaren framkom det att nio procent av eleverna som fått undervisning i genetik på gymnasiet ansåg det farligt att äta genmodifierad mat, medan 47 procent utav eleverna utan genetikundervisning ansåg det farligt. Elever som genomgått genetikundervisning såg till såväl möjligheterna som riskerna med genmodifierade organismer (GMO), medan elever utan genetikundervisning framförallt såg riskerna med GMO. Hälften av eleverna utan genetikundervisning hade insikt om att det finns gener i kött/fisk och frukt/grönsaker, medan 89 procent utav eleverna med genetikundervisning hade insikt i detta. Gymnasieskolans genetikundervisning påverkade elevernas inställning till genmodifierad mat i den här studien då färre efter genetikundervisning ansåg den farlig. Undervisningen gav eleverna dessutom en mer nyanserad bild av möjligheterna och riskerna med GMO. Resultatet att hälften av eleverna utan gymnasial genetikundervisning inte har kunskaper om att det finns gener i kött och fisk samt frukt och grönsaker återspeglar tidigare studier. Slutsatsen av studien är att genetikundervisningen på gymnasiet leder till en minskad rädsla för genmodifierad mat och en mer nyanserad bild av möjligheterna med genmodifierade organismer.