”Det är inte alltid så enkelt” Fyra elever med hörselnedsättning berättar om upplevelser av sin skolgång

Sammanfattning: AbstractJiménez, Gabriella och Ingemansson, Sandra (2018). ”Det är inte alltid så enkelt” Fyra elever med hörselnedsättning berättar om upplevelser av sin skolgång. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragMed vår studie vill vi inspirera till förbättringar i skolan för elever med hörselnedsättning. Genom fyra elevers berättelser av sin skolgång vill vi bidra med en ökad förståelse och medvetenhet kring en hörselnedsättnings betydelse i skolan samt uppmärksamma vilka stödinsatser en skola kan sätta in på organisations-, grupp- och individnivå för en förbättrad auditiv miljö. Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att genom livsberättelser öka förståelsen inom skolan för hur barn med hörselnedsättning kan uppleva sin skolgång samt identifiera vad skolor kan göra för att förbättra den auditiva miljön för dessa elever. Det gör vi genom att lyfta fram fyra elevers upplevelser och utifrån deras berättelser svara på följande frågeställningar:•Vilka upplevelser har de fyra eleverna med hörselnedsättning av sin skolgång? •Vad framkommer ur elevernas berättelser att skolorna gör på organisations-, grupp- och individnivå för en förbättrad auditiv miljö?TeoriGenom ett systemiskt tänkande ses världen i termer av helheter, sammanhang, relationer och mönster och hur dessa hänger ihop och påverkar varandra. I stället för att enbart studera delarna blir helheten det viktiga (Öquist, 2008; Nilholm, 2016). En teori som fokuserar på helheten och hur delarna hänger ihop är systemteorin. Inom systemteorin diskuteras olika nivåer som har en tydlig hierarki. I skolan kan nivåerna representeras av organisations-, grupp- och individnivå (Öquist, 2008). Systemteori är vårt val av teoretisk inramning.MetodI denna studie används metodansatsen livsberättelse. Livsberättelser används med fördel vid studier av människors erfarenheter i ett längre perspektiv (Jepson Wigg, 2015). Enligt Atkinson (2002) finns det inget bättre sätt att fånga en persons perspektiv än att höra den personens egen berättelse. Med metodansatsen livsberättelser är det respondenten som styr över vad han eller hon vill berätta och berättar om sina upplevelser så som han eller hon minns det (Jepson Wigg, 2015). ResultatEtt mönster som vi har identifierat utifrån elevernas upplevelser är avsaknaden av specialpedagog i arbetet med elever med hörselnedsättning på skolorna. Vi kan även se utifrån berättelserna att eleverna önskar att lärarna tog mer initiativ och hade mer kunskap och större förståelse för hörselnedsättningens konsekvenser. Det som upplevs av eleverna som viktigt för skolgången skiljer sig åt i deras berättelser. Ur berättelserna framkommer viktiga faktorer som en god ljudmiljö, att eventuell hörteknik används, goda relationer, kunskap, förståelse, engagemang och att inte bli specialbehandlad i klassrummet. Det behövs stödinsatser på alla nivåerna för de fyra eleverna men framför allt syns det brister i arbetet med elever med hörselnedsättning på gruppnivån i alla berättelser.Specialpedagogiska implikationerVi anser att specialpedagogen har en central roll i arbetet med elever med hörselnedsättning särskilt då denna grupp elever är relativt liten och därför riskerar att hamna i skymundan. En viktig del i arbetet för specialpedagogen blir då att se dessa elever och ta sig tid till att fånga deras upplevelser av skolan. Specialpedagogen bör ha regelbundna samtal med eleven för att kunna följa upp elevens skolgång och för att kunna hjälpa eleven att hitta gynnsamma strategier som kompenserar för hörselnedsättningen. Specialpedagogen bör även observera och kartlägga den auditiva miljön för att få en tydlig bild av på vilka av nivåerna organisations, grupp och individ arbetet bör utvecklas samt vilka stödinsatserna bör vara. NyckelordAuditiv miljö, elever, hörselnedsättning, livsberättelser, skolgång