Gymnasieelevers kunskap om och attityder till straff för ekonomiskbrottslighet : En vinjettstudie om elevers syn på straff vid fyra olikafall av ekonomisk brottslighet

Sammanfattning: För att straffsystemet skall verka allmänpreventivt är det av stor vikt att allmänheten harkunskap om de lagar som finns. Lagstiftningen bör även fungera moralbildande i denbemärkelsen att handlingar som enligt lag är förbjudna även anses moraliskt förkastliga avstatens medborgare och inte enbart som någonting förbjudet enligt den lagstiftande makten.Det är därför viktigt att undersöka allmänhetens syn på straff. Det allmänna rättsmedvetandetgällande allmänhetens attityder till ekonomisk brottslighet är enligt Lindgren (2001) ett fögaundersökt område. Den forskning som finns på området härrör framförallt från ensammanslagning av slutsatser från olika studier med ursprungliga syften att besvara frågor omdet allmänna rättsmedvetandet generellt, forskning om skattemoral eller skattefusk samtuppgifter om den svarta sektorns omfattning. En rad forskare har argumenterat för attallmänhetens attityder till hur allvarligt man ser på ett brott och vilka straff man anserlämpliga är beroende om finns respektive inte finns ett direkt brottsoffer som blir drabbad. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur svenska gymnasieelevers kunskap omoch attityder till straff för ekonomisk brottslighet ser ut. Syftet är även att undersöka om derasattityder skiljer sig åt beroende på om det finns respektive inte finns ett direkt brottsoffer sombrottsangreppet riktar sig emot. Studien genomfördes så att sex gymnasieklasser i Linköpingskommun fick besvara en enkätundersökning där fyra fall av ekonomisk brottslighet beskrevs,två fall innehållandes ett direkt brottsoffer och två fall med så kallade offerlösa brott. Därefterfick eleverna utifrån olika påföljdsalternativ besvara två frågor, dels vilket straff de självaansåg lämpligast och dels vilket straff de tror att en domstol skulle döma. Elevernas svarställdes i förhållande till vad tre domare har utdömt för straff för samma vinjetter.Avslutningsvis jämfördes attityderna för de brott där de fanns respektive inte fanns ett direktbrottsoffer som drabbades av brottet. Studien visade att en majoritet av eleverna själva önskade mildare straff jämfört med depåföljder som de tillfrågade domarna utdömde, men även att de trodde att straffen förekonomisk brottslighet skulle vara mildare än de faktiskt är. När man jämför de vinjetter sominnehåller ett direkt brottsoffer mot de två offerlösa vinjetterna så indikerar resultatet en vissskillnad i straffbenägenhet. Eleverna blir mer straffbenägna när det återfinns ett direktbrottsoffer i jämförelse när brottet är ett såkallat offerlöst brott.