Bitcoin och borgenärerna - En kryptovaluta i konflikt med konkursinstitutet?

Sammanfattning: 2008 lanserades Bitcoin, den första blockkedjan. Ett decennium senare var Bitcoin hetare än någonsin och värdeökningskurvan under hösten 2017 var brantare än för något annat egendomsslag i historien. Men det är inte bara den fluktuerande kursen som gör Bitcoin till en vilde. Kärnan i Bitcoin är inte tekniken utan ideologin. Varje transaktion vi gör innehåller information om vårt levnadsmönster och därigenom om oss. Bitcoin syftar till att vår integritet ska vara lika enkel att skydda i den digitala miljön som i den fysiska. Den drivande tanken bakom Bitcoin är att skapa möjligheter för människor att på ett oberoende sätt utföra värdeöverföringar över internet. Transaktionerna sker peer-to-peer, det vill säga utan inblandning av stater, banker och liknande institut som mellanhänder. Lösningen bygger på programmering och stark kryptografi och skapar en decentraliserad struktur utan något bakomliggande rättssubjekt. Den tekniska lösningen ger också användaren betydande möjligheter att sudda ut kopplingen mellan sina transaktioner och sin verkliga identitet. Ambitionen med detta arbetet är att undersöka Bitcoins rättsliga kvaliteter. I undersökningssyfte har uppsatsens avslutande del fokuserat på vad som händer när Bitcoin, ett decentraliserat system som motsätter sig all inblandning av utomstående parter (särskilt staten) och som därtill förespråkar rätten till anonymitet, möter en väsensskild rättslig logik, konkursinstitutet. Genom en redogörelse av några av de mest centrala ideologiska hållpunkterna som legat bakom utvecklingen av blockkedjan och Bitcoin belyses varför systemet är utformat som det är. Genom en relativt djuplodande redogörelse för de tekniska aspekterna av Bitcoin förklaras hur systemet fungerar i praktiken. (I denna del kan arbetet vara intressant oaktat vilket intresse läsaren har för juridik.) Därefter söker uppsatsen att utreda vad Bitcoins särart får för konsekvenser, dels generellt för den förmögenhetsrättsliga klassificeringen och därefter mer specifikt vid en hantering i konkurs. Uppsatsen vill dels visa att Bitcoin, sett från ett funktionellt perspektiv, har betydligt mer gemensamt med kontanter än kontopengar och att en fixering vid fysisk form lätt gör tanken grumlig. Dels att ett peer-to-peer-nätverk bygger på en tvåpartslogik som ger anledning att problematisera relationen till tredje man, vilket belyses närmare i det avslutande konkursavsnittet.