”Det spelar ingen roll, de ser ändå på ditt namn att du är blatte” - En studie om attityders påverkan på valet mellan svenska och svenska som andraspråk

Sammanfattning: Att läsa svenska som andraspråk på gymnasiet är idag likställt med att läsa modersmålsvenska. Dock är det många andraspråkselever som inte deltar i svenska som andraspråksundervisningen på grund av att de har en negativ attityd till ämnet. Tidigare forskning på området visar att modersmålssvenska har högre status och att föräldrar, kamrater och lärares syn på vilket språk som är viktigast påverkar flerspråkiga elever. Att inte tillhöra skolans monokulturella norm anses som avvikande och kan bidra till flerspråkiga elevers negativa inställning till svenska som andraspråk. I denna studie undersöks hur utländska elever födda i Sveriges attityder till ämnet svenska som andraspråk påverkar deras ämnesval på gymnasiet. Ett övergripande syfte är att nå en ökad förståelse för de processer som påverkar individen i hennes strävan att följa sina attityder och vad som inträffar när hennes förväntningar inte stämmer överens med hennes sociala verklighet. För en djupare förståelse har Festingers kognitiva dissonansteori använts. Då studiens syfte är att förstå och förklara utländska elever födda i Sveriges attityder till ämnet svenska som andraspråk genomförs en kvalitativ intervjustudie där fem utländska gymnasieelever födda i Sverige har intervjuats. Resultaten har kopplats till de teorier och den forskning som ligger till grund för studien och materialet har analyserats utifrån en hermeneutisk ansats för att nå en djupare förståelse. Studien visar på att skolans monokulturella normer reproduceras i skolorna av eleverna själva och att det inger högre status att läsa modersmålsvenska istället för svenska som andraspråk. Elevernas attityder till ämnet svenska som andraspråk präglar deras val trots att ingen av informanterna är helt säker på vad skillnaden mellan modersmålssvenska och svenska som andraspråk är. Konsekvensen blir att attityder styr valet av ämne i större utsträckning än kunskap om ämnet. Informanterna i studien använder sig av olika strategier för att motivera sitt val av ämne. Resultaten visar att oavsett om informanterna valt att läsa modersmålsvenska eller svenska som andraspråk kan dissonans uppstå då deras val inte överensstämmer med deras förväntningar.