Att observera det osynliga : en kritisk studie av Jan Gehls observationsmetoder utifrån ett genusperspektiv

Detta är en Kandidat-uppsats från SLU/Dept. of Urban and Rural Development

Sammanfattning: Den här kandidatuppsatsen lyfter frågorna kring genus som ett perspektiv i gestaltningsprocesser. Observationsstudier används ofta som metod för att undersöka hur människor använder offentliga utrymmen genom att observera direkta beteenden hos människor. Dessa beteenden anses kunna ge en uppfattning om hur människor upplever och använder platser och vidare fungera som grund för gestaltning. Samtidigt menar genusforskare att våra beteenden är ett resultat av osynliga maktstrukturer som i längden bidrar till att kvinnor och män inte har samma handlingsutrymme i det offentliga rummet. För att förstå hur människor påverkas av dessa strukturer är det viktigt att utgå från att kvinnor och män inte har samma erfarenheter av offentliga miljöer. Jan Gehl som är dansk arkitekt och professor har gett ut en mängd böcker om hur man kan studera människors användande av platser. I samarbete med arkitekten Birgitte Svarre har han sammanställt sina metoder i boken How to Study Public Life. Syftet med den här uppsatsen är att kritiskt granska Jan Gehls och Birgitte Svarres bok utifrån ett genusperspektiv för att se hur det kan utveckla och komplettera hans metoder. Resultatet visar att följderna av köns- och maktstrukturerna kan leda till att platser används olika beroende på kön och att en vetskap om detta är nödvändigt vid observationer för att vid gestaltning kunna förhindra exkludering och utestängande effekter. Vidare diskuteras huruvida observationsstudier överhuvudtaget kan säga något om människors behov och preferenser och hur de kan användas som grund för att göra platser mer jämställda.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)