Biobränslens påverkan på växthusbalansen : en studie av gödsling på olika typ av skogsmarker

Detta är en Kandidat-uppsats från KTH/Industriell ekologi

Författare: Elin Jutebring Sterte; Gabriella Molinder; [2014]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Ett av målen för att nå ett mer hållbart samhälle är att minska användandet av fossila bränslen, vilket har gjort det intressant att utöka biobränsleproduktionen i Sverige. Detta arbete har haft som mål att utvärdera biobränsleproduktionens inverkan på växthusgasbalansen samt övergödning beroende på vilken marktyp som använts, och utifrån detta välja en optimal mark för odling av granskog för biobränsleändamål. De faktorer som utvärderats är klimat (norra, mellan och södra Sverige), grundvattennivå, kvävegödsling och innehåll av organiskt material i marken. Scenarion av marktyperna med de tillhörande faktorerna har utvärderats med hjälp av ett datorsimuleringsprogram, CoupModel, samt med hjälp av referensmarker för respektive klimattyp. De flesta marker med tillhörande skog tog upp mer koldioxid än de släppte ut växthusgaser (utsläppen av i form av koldioxid från marken och förbränning av skörden, samt lustgas). Markerna med nettoutsläpp var övervägande mineraljordar. Markerna med högst läckage av kväve var blöta organogena jordar. Resultaten har sedan diskuterats ur ett hållbarhetsperspektiv för att hitta den bäst lämpade marken för biobränsleproduktion. Utifrån ekologiska och ekonomiska hållbarhetsaspekter har slutligen två marker valts ut som mest lämpliga, en dikad, organogen mark i området vid Nässjö (södra Sverige) och en gödslad, dikad, organogen mark vid Mora (Mellansverige). Skillnaden mellan dessa är att marken i Nässjö är bättre ur kväveutsläppssynpunkt, medan marken i Mora är bättre ur växthusgassynpunkt. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)