”Hon såg att min dotter hade kompetens…” : Familjers upplevelser av verksamma faktorer i det  familjeterapeutiska mötet    

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Umeå universitet/Psykoterapi

Sammanfattning:

Bakgrund: Tidigare forskning visar på att det relationella perspektivet i mötet med terapeuterna har stor betydelse för utfallet i terapierna oavsett metod eller modell. Att forska tillsammans med de som efterfrågar och behöver vår hjälp känns angeläget då det är de som kanske mest av alla kan bidra med värdefulla kunskaper utifrån deras egna upplevelser. 

Syfte: Syftet med studien är att beskriva vad patienter upplevt vara verksamt i mötet med terapeuter i ett kris och konsultationsteam.

Metod: Studien har en kvalitativ induktiv ansats. Data insamlades genom intervjuer och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier som framstod som viktiga faktorer för en hjälpsam terapeutisk kontakt; att känna tillit, att vara tillgänglig samt att se det som fungerar.

Slutsats: Att det är många faktorer som påverkar utfallet i terapierna bekräftas även i denna studie. En röd tråd har varit vikten av relationen till terapeuten. Däremot har det varit svårt att mer specifikt få fram terapeutfaktorer som egenskaper och kvalitéer. Beskrivningar handlar om känslan i mötet och hur det upplevts. Hur man som terapeut är mot de som söker vår hjälp kan ha större betydelse än vad man gör i det terapeutiska sammanhanget belyses. Att möta upp snabbt minskar lidandet, får människor att känna sig tagna på allvar och har dessutom ekonomiska fördelar.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)