Från rännsten till förort – en kvalitativ studie av det “utsatta” området i svensk spelfilm över tid

Sammanfattning: Syfte: Syftet med min studie är att genom analys av två filmer som skildrar likartade teman från två olika tidsperioder exemplifiera hur en socialt utsatt miljö och människor i den skildras i svensk spelfilm. Med filmerna som utgångspunkt vill jag skapa underlag för en diskussion om vilka eventuella konsekvenser dessa skildringar kan få för hur de som ser filmerna uppfattar de verkliga miljöerna och dess invånare. I studien undersöks följande frågeställningar: Hur beskrivs den utsatta miljön i de respektive filmerna? Vilka karaktärer används och hur beskrivs dessa? Hur används miljön respektive karaktärerna för att bygga handlingen? Vad kan det innebära att miljöerna respektive karaktärerna i filmerna beskrivs på det sätt som de gör för hur en publik uppfattar de som bor i dessa miljöer i verkligheten? Metod: Utifrån syftet med undersökningen och för att besvara mina frågeställningar har jag gjort en kvalitativ studie i form av en etnografisk innehållsanalys (ECA) av två svenska spelfilmer samt semistrukturerade intervjuer med tre intervjupersoner. I min analys har jag använt mig av socialkonstruktionism så som den beskrivs av Hacking som ett övergipande teoretiskt perspektiv för Pierre Bourdieus teori om det sociala rummet och G. W. F Hegels teori om den andre. I min studie presenterar jag fem olika teman för att besvara mina frågeställningar – tre teman utifrån filmerna (Det “utsatta” området, Makt, maktlöshet och motstånd, Närhet och isolation) och två teman utifrån intervjuerna (Vad är ett "utsatt'' område?, Hur man påverkas av film). Resultat: I mina resultat av undersökningen har jag funnit att det "utsatta" området skildras som en isolerad plats som man vill bort från. Över tid har bilden gått från att det finns hopp om att lämna området till att detta hopp blivit mycket litet, alternativt försvunnit helt. Generellt skildras invånarna som maktlösa såväl förr som nu, men de som gör motstånd och som har möjlighet att lämna det "utsatta" området är de personer som besitter rätt habitus. Den bild av det "utsatta" området som målas upp i filmerna är relativt stereotyp, men där det lyckliga slutet tonats ner i den senare av de två filmerna för att behålla sin trovärdighet. Den stereotypa bilden kan få negativa konsekvenser för de som bor i de så kallade "utsatta" områdena i verkliga livet då mina respondenter ansåg att deras uppfattningar påverkas av vad de ser på film och särskilt då det handlar om sådant de själva inte har egna erfarenheter av.