Redovisning och beskattning av derivatinstrument

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Institutionen för handelsrätt

Sammanfattning: Syftet med uppsatsen har varit att redogöra för det nya systemet för värdering och beskattning av derivatinstrument. Sammanfattningsvis utgör innehavda instrument vid yrkesmässig verksamhet lagertillgångar, och får då tas upp till sitt verkliga värde eller det samlade anskaffningsvärdet. Vid icke yrkesmässig verksamhet skall i allmänhet reglerna i inkomstslaget kapital tillämpas. Gränsdragningen mellan yrkesmässig respektive icke yrkesmässig måste bedömas efter omständigheterna i det enskilda fallet. Vad avser de nya reglerna om värdering av derivatinstrument som skatterättsligt klassificeras som lagertillgång till verkligt värde så ser jag inte att de kommer att få särskilt stort genomslag, i vart fall inte under de närmaste åren. Att bli beskattad för orealiserade vinster torde avskräcka många företag från att tillämpa denna värderingsmetod. De företag det kan bli intressant för är de som kan dra nytta av ett förenklat deklarationsarbete genom överensstämmelse i redovisning och beskattning inom detta område. Det förutsätter att företaget tagit upp lagertillgångarna till verkligt värde i redovisningen. Frågan är i vilken utsträckning det är intressant för företagen att göra detta. Jag ser främst två anledningar. För det första kan det vara intressant för företag som verkar i en internationell miljö, genom att dessa genom en sådan redovisning kan öka förståelsen för sin årsredovisning utomlands och därigenom ha lättare att attrahera utländska investerare och söka inträde vid utländska börser. På så sätt skulle bland annat kostnaderna för kapitalanskaffning minska. Detta hör samman med målen för IAS-förordningen som bland annat avser att öka effektiviteten på den europeiska kapitalmarknaden. Det andra fallet då det skulle kunna vara intressant att göra en värdering till verkligt värde är när man behöver visa ett gott resultat. I sådana fall kan det vara en idé att ta fram värdeuppgången i lagret. En ökad spridning av IAS/IFSB bestämmelserna är det, som enligt min menig, talar för att företagen i större utsträckning skulle tillämpa verkliga värden i redovisning och beskattning. Av förklarliga skäl är det svårt att sia om framtiden, jag har i viss mån försökt. Framtiden får utvisa om jag hade rätt.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)