Smarta steg på väg mot hållbara transporter? : Snabbladdningsinfrastruktur och elvägar ur ett strategiskt livscykelperspektiv

Sammanfattning: Transportsektorn står för en fjärdedel av Sveriges totala energianvändning och är orsaken till en tredjedel av de nationella utsläppen av växthusgaser. Samtidigt har regeringen satt upp högt ställda mål: fordonsflottan ska vara fossiloberoende år 2030 och Sverige ska inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2050. För att nå dit krävs det snabba och kraftfulla förändringar i transportsektorn. Elektrifiering har pekats ut som en nyckelfaktor för framgång. Men för att eldrivna fordon fullt ut ska kunna konkurrera och ersätta det fossildrivna systemet, krävs det satsningar på ny infrastruktur. Snabbladdare har redan börjat byggas på många håll, där eldrivna personbilar kan ladda sitt batteri på kort tid. Elvägar är ett samlingsnamn för innovativa tekniker där fordon, inklusive lastbilar, laddas med el från vägbanan medan de kör. Men vilken eller vilka tekniker är de mest strategiska stegen, språngbrädor, på väg mot en hållbar framtid och vad kännetecknar egentligen en sådan? Det här arbetet utgår ifrån ramverket för strategisk hållbar utveckling som kan användas för att planera mot hållbarhet i komplexa system. Dess kärna består av backcasting utifrån fyra grundläggande principer för hållbarhet. Studien använder en kombination av olika metoder för att undersöka snabbladdningsinfrastrukturens och elvägars miljöpåverkan och kostnader ur ett strategiskt livscykelperspektiv. Den kunskapen används sedan för att bygga modeller för hur utsläppen till miljön förändras per investerad krona, också beroende på hur den använda elen produceras. Resultaten visar på en stor potential för minskad miljöpåverkan för båda tekniker som dock i hög grad är beroende på elmixen. Arbetet har också visat att det är viktigt att inkludera själva infrastrukturens miljöpåverkan i livscykelanalyser då den kan spela en betydande roll. Slutligen kunde förtydligas att det i många fall inte är utsläppen av koldioxidekvivalenter som utgör den största miljöpåverkan. Därför appelleras till att utgå ifrån ett mer holistiskt perspektiv vid miljöpåverkansbedömningar. Det har även identifierats ett antal betydande faktorer som det fortfarande råder stor osäkerhet kring. Det rekommenderas därför att fylla kunskapsluckor och att utöka modellerna med både fler alternativ och fler faktorer för att få en mer detaljerad bild av vilken teknik som kan leda Sverige mot en hållbar framtid.