Smitthantering av resistenta bakterier : En fallstudie av ett svenskt universitetssjukhus

Sammanfattning:

Smittsamma sjukdomar kostar det svenska samhället enorma summor varje år. Behandlingen av smittade patienter har tidigare uppskattats till 5-10 miljarder svenska kronor årligen. Vidare estimeras de förebyggande åtgärderna kosta samhället runt en miljard svenska kronor. Detta betyder att det finns en ekonomisk drivkraft för att reducera antalet smittade patienter inom vården, speciellt de fall som är orsakade av resistenta bakterier. Samtidigt pågår det en debatt om resistenta bakterier och antibiotikaförbrukningen i både forskning och media. Resistenta bakterier kan bli ett hot mot vår framtid om vi inte minskar antibiotikaförbrukningen och vidtar åtgärder för att förhindra smittspridning. Om antalet personer som blir smittade av resistenta bakterier kan reduceras minskar även antibiotikaförbrukningen som i sin tur leder till att färre bakterier utvecklar ett resistensmönster för antibiotika. Detta betyder att det är viktigt att studera och effektivisera hanteringen av smittsamma patienter.

För att reducera antalet smittade patienter måste förebyggande åtgärder vidtas och smittkällan måste kartläggas vid ett upptäckt fall av en smitta. Svensk sjukvård arbetar idag aktivt med smitthantering. Detta begrepp omfattar upptäckt, kontroll och spårning av smitta. Uppdragsgivaren till detta examensarbete, Cambio Healthcare Systems, saknar en fullständig bild över hur smitthanteringen egentligen går till på ett sjukhus. Deras målsättning är att utveckla ett IT-system som kan underlätta smitthanteringsprocessen. Denna studie syftar till att kartlägga informationsflödet vid smitthanteringsprocessen och identifiera de inblandade aktörernas ansvarsområden och skyldigheter enligt regelverket. Vidare syftar arbetet till att presentera åtgärdsförslag som kan minska de identifierade riskerna och effektivisera smitthanteringsprocessen av resistenta bakterier.

För att kartlägga smitthanteringsprocessen genomfördes en fallstudie av ett svenskt universitetssjukhus under våren 2013. Aktörer som studerades var det mikrobiologiska laboratoriet, vårdhygien, smittskyddsenheten, smittskyddsinstitutet samt läkare och sjuksköterskor vid två avdelningar på sjukhuset. Datainsamlingen består av intervjuer, observationer och dokument.

Resultatet av fallstudien visade att smitthanteringsprocessen är ett komplext system med ett omfattande informationsflöde. Huvudaktörerna är vårdhygien, sjukvårdspersonalen och det mikrobiologiska laboratoriet. De är viktiga eftersom deras praktiska handlande är avgörande för att smitthanteringen genomförs. Smittskyddsenheten är inblandad till viss del, men tillhör inte huvudaktörerna. Studien visade även att smittskyddsinstitutet inte hade någon framträdande roll i smitthanteringsprocessen av resistenta bakterier på sjukhuset.

Ansvarsfördelningen är till viss del styrd av smittskyddslagen och enligt denna lag har den behandlande läkaren en central roll i processen. I verkligheten är läkarens roll mindre framträdande vid smittspårningen, vanligtvis delegerar läkaren uppgifter till sjuksköterskor eller till vårdhygien. Mycket av kommunikationen mellan aktörerna är muntlig och detta innebär att ett flertal risker kan uppstå. Vid identifieringen av risker för hela processen konstaterades det att de flesta risker kan uppstå på grund av den mänskliga faktorn, ofta i kombination med användandet av ett otillräckligt datasystem. Åtgärdsförslagen för att effektivisera processen fokuserar därför på att minimera de identifierade riskerna med hjälp av framtida IT-system.

Slutsatsen av studien är att det finns ett stort behov av IT-lösningar för att effektivisera smitthanteringsprocessen av resistenta bakterier. Min rekommendation är att Cambio Healthcare Systems AB bör fokusera på att utveckla ett system för att digitalisera arkiveringen av beläggningslistorna och spåra patientflöden tillbaka i tiden i Cosmic då detta är ett starkt önskemål från kunderna. En annan viktig åtgärd är att utveckla smittspecifika checklistor som visas på datorn i samband med att läkaren får ett positivt provsvar. Slutligen rekommenderar jag Cambio Healthcare Systems AB att utveckla ett smittlarm som kan integreras med deras befintliga whiteboardtavla som nyligen lanserades.