Mänskliga rättigheter möter arbetsrätten i klasskampen

Sammanfattning: Mänskliga rättigheter har de senaste decennierna gjort insteg i svensk arbetsrätt och har i allt större utsträckning kommit att påverka rättsutvecklingen. Det saknas inte fog för att påstå att det finns en spänning mellan individuella mänskliga rättigheter och arbetsrätten. Frågan är hur denna konflikt tar sig uttryck, dels rättsligt, men också ur ett ideologiskt perspektiv. Uppsatsens syfte är att dels undersöka den rättsliga spänningen mellan mänskliga rättigheter och arbetsrätten, men även granska hur rätten förhåller sig till den underliggande sociala och ekonomiska konflikten mellan arbetsgivare och arbetstagare. Den rättsliga utvecklingen framstår som en del av arbetstagarsidans allmänna tillbakagång. Problemet förefaller vara återkommande i de flesta Europeiska länder vilket bekräftas av diskussionerna som förs inom den internationella forskningen. Med en marxistisk analys framträder en bild av rättsutvecklingen som ett uttryck för den underliggande konflikten mellan kapital och arbete. Genom att granska praxis från Europadomstolen, EU-domstolen, Högsta domstolen, och Arbetsdomstolen skymtar rättens ideologiska karaktär och funktion. Här blir det tydligt hur tillämpningen av mänskliga rättigheter tenderar att gynna arbetsgivarsidan och samtidigt begränsa fackföreningars möjlighet att vidta stridsåtgärder och teckna kollektivavtal. Mänskliga rättigheter framstår snarare som ett ideologiskt vapen i händerna på arbetsgivarsidan än ett neutralt uttryck för en allmängiltig idealistisk strävan efter rättvisa, värdighet och frihet. Med marxistiska termer är konflikten mellan mänskliga rättigheter och arbetsrätten en del av klasskampen mellan kapital och arbete.