Torsken i Östersjön: bakomliggande orsaker till dess problematiska situation och tillämpningsbara lösningar

Sammanfattning: Torsken har minskat i Östersjön sedan mitten av 1980-talet och dess bestånd
är idag under en hållbar nivå. För artens överlevnad krävs det en viss
salthalt, vattentemperatur, syrehalt m.m. Torskbeståndet är uppdelat i två
populationer, ett östligt och ett västligt. Eftersom torsken rör sig över
stora ytor och finns i ett begränsat antal anses den vara en gemensam
resurspool. Problem som kan uppstå i och med detta är överfiske.
Regleringar har gjorts för att förbättra torskens situation. Vem som får
fiska bestäms av en fiskelicens och hur mycket fisk som får tas upp
fastställs genom kvoter. Utöver dessa finns det ytterligare bestämmelser
för torskfisket men trots detta så kvarstår problemet.

Det grundläggande syftet med uppsatsen var att ta reda på orsaken/orsakerna
till varför torskbeståndet har minskat samt om det går att tillämpa Elinor
Ostroms gemensamma resurspoolskriterium. Fokus har lagts på kriterierna
tydliga regler och övervakning/kontroll. För att avgränsa arbetet
ytterligare så behandlas endast tre aktörer EU, Fiskeriverket och de
svenska yrkesfiskarna. Med hjälp av en institutionell modell tillämpades
sedan teorin på torskens situation. Modellen enar egenskaperna hos den
fysiska omgivningen, de karakteristiska dragen i gemenskapen och de
formella/informella reglerna på en aktionsarena. Därefter kan händelserna
på aktionsarenan studeras och vilken effekt detta får på utfallet. Det
material som använts utgick främst ifrån officiellt publicerat material och
intervjuer.

Resultatet av uppsatsen är att trots klara och tydliga regler som styr hur
torskfisket ska bedrivas så finns det ingen garanti att torskbeståndet
kommer att återhämta sig. Det finns andra faktorer tex. biologiska som kan
ha effekt på beståndets storlek. Eftersom torsken kan klassas som en
gemensam resurspool försvåras övervakningen och kontrollen av fisket.
Slutsatserna blev att de bakomliggande orsakerna till torskens
problematiska situation beror på för högt satta kvoter, överträdelse av
dessa, bristande kontrollfunktion och de bioöogiska faktorerna.