Lämplig som förälder? En analys av lämplighetsprövningen och villkoren för att få tillgång till assisterad befruktning

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Juridiska institutionen

Författare: Lisa Hamstedt; [2013]

Nyckelord: familjerätt; Law and Political Science;

Sammanfattning: Assisterad befruktning har, vid sidan av internationella adoptioner, kommit att skapa möjligheter framför allt för de som lider av ofrivillig barnlöshet, att bilda familjer som inte är baserade på genetiska eller biologiska band. De olika metoderna för behandling av ofrivillig barnlöshet ger upphov till en rad etiska och juridiska frågor, bland annat om vilka metoder som ska tillåtas och vilka krav som ska vara uppfyllda för att någon ska få tillgång till assisterad befruktning. Den medicinska utvecklingen går fort och lagstiftaren ställs kontinuerligt inför nya avvägningar. Sjukvården i Sverige erbjuder två typer av assisterad befruktning, insemination och befruktning utanför kroppen (IVF). Behandling är tillgänglig för kvinnor som är gifta eller samboende. Vid befruktningen kan parets egna könsceller användas alternativt donerade ägg eller donerade spermier. I uppsatsen undersöks kraven för att få tillgång till assisterad befruktning samt de intressen och överväganden som legat till grund för regleringens framväxt. Ledstjärnan i den svenska familjerätten ska vara barnets bästa. Lagstiftarens uttalade ambition har varit att tillgodose barnets behov och intressen. Det har bland annat resulterat i en rätt för barn att få information om sitt genetiska ursprung och ett krav på att en lämplighetsprövning av paret ska äga rum innan en assisterad befruktning med användning av donerade celler får utföras. I uppsatsen undersöks vilka faktorer som tillmäts betydelse vid prövningen, bland annat ålder. Det görs också en jämförelse mellan hur villkoren för att få behandling med assisterad befruktning skiljer sig från kraven för att få adoptera och den lämplighetsprövning som genomförs innan en adoption. En skillnad är att reproduktionsteknologi, till skillnad från adoption, består av medicinska åtgärder som också är förknippade med etiska ställningstaganden kring hur mycket människan bör manipulera livsprocesserna och vad det kan innebära för människosynen i samhället. Detta har också påverkat synen på föräldraskap och barnets bästa, vilket har avspeglats i lagstiftningen. På senare tid har skett en förskjutning i synsätt, från en stark betoning av betydelsen av genetiskt samband och en strävan efter att efterlikna det naturliga, till en betoning av individuell föräldraförmåga och viljan att bli förälder. Uppsatsen innehåller en jämförande översikt över motsvarande regleringar i Norge, Danmark, Finland och Storbritannien. Regleringen ser olika ut i olika länder, vilket har sin grund i skilda synsätt på reproduktionsteknologi som en medicinsk åtgärd eller en etisk fråga. På senare tid har skillnaderna mellan de nordiska länderna minskat och en viss synkronisering av lagstiftningen på området kan skönjas.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)