Jämförande av lönsamhet mellan ekologisk och konventionell växtodling i Skåne

Sammanfattning: Efterfrågan på ekologiska råvaror och produkter ökar årligen och det inhemska behovet överstiger utbudet. Arbetet visar på en fortsatt ökning av efterfrågan på ekologiska livsmedel i Sverige. Syftet med vårt examensarbete var att undersöka den ekonomiska skillnaden mellan två typer av odlingssystem i ekologisk odling, dels traditionell ekologisk etablering men också no-till etablering. No-till fungerar precis som direktsådd, men vid etablering i ett ekologiskt system sår man in en mellan- eller fånggröda mellan såraderna, vilka sedan fungerar som ogräsbekämpning. Dessa två etableringsmetoder skall sedan jämföras med dagens konventionella odlingssystem (strip-tillage). Det innebär kortfattat att marken endast bearbetas i den rad där utsädet ska placeras. Ytan mellan såraderna lämnas därmed orörd. Detta var en fallstudie som genomfördes på uppdrag av AB Gårdstånga Nygård, en växtodlingsgård i Flyingebygden, strax norr om Lund. Kalkylering har genomförts med största fokus på de två ekologiska etableringsmetoderna med växtföljden Vårkorn – Åkerböna – Höstvete – Raps – Höstvete. Sedan har de två växtföljdernas ekonomiska netto jämförts med gårdens nuvarande konventionella växtföljd netto. De två ekologiska etableringsmetoderna skiljer sig en del från varandra. Den för Sverige traditionella etableringen med flera jordbearbetningar för att utarma ogräset visade sig ha en högre etableringskostnad/hektar samt ett något lägre netto på samtliga grödor. No-till (direktsådd) som är tänkt att användas på AB Gårdstånga Nygård visade på ett högre netto, mycket tack vare en lägre etableringskostnad än det traditionella systemet. Med ett no-till system körs det mindre timmar i fält vilket dels ger en lägre bränsleåtgång, dels är mer miljövänligt. Det gör också att odlingen blir mindre känslig för ett högre bränslepris. Den goda prisbilden för ekologisk produktion möjliggörs genom att avsalupriset inte är direkt bundet till den internationella marknaden utan tillgång och efterfrågan inom Sverige styr prisbilden. Även miljöstöden bidrar till en större intäkt för ekologiskt producerade varor, exempelvis ger rapsen 2200 kronor/hektaret och år. I litteraturstudien beskrivs no-till systemet med dess för- och nackdelar, som är ett obeprövat system i Sverige. Det har inte tagits med någon känslighetsanalys gällande extra kostnader för att använda detta system som etableringsmetod. I litteraturstudien framgår att systemet ska kunna fungera väl i södra Sverige och författarna har därför utgått från det i kalkyleringen. Skördenivåer som används i kalkylerna är beräknat till 70 procent av en konventionell skörd i området vilket styrks genom efterforskning i litteraturstudien. Enligt Ulrik Lovang kan skördenivåerna uppgå till 90 procent av konventionell nivå vid en väl etablerad gröda vilket uppnåtts på gårdar i Östergötland. Målet med fallstudien är uppnått, kalkylerna visar på ett positivt netto vid omläggning av produktionen från konventionell till ekologisk odling. Både no-tillsystemet och det mer traditionella visar på att alla ekologiska grödor hade ett bättre ekonomiskt netto än AB Gårdstånga Nygårds konventionella system. Den enda grödan som inte kunnat jämföras är sockerbetor vilket i dagsläget inte kommer odlas ekologiskt.