Utveckling av ärmkonstruktioner i trikå : En undersökning av passformsproblem vid konstruktion av olika ärmar

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Borås/Akademin för textil, teknik och ekonomi

Sammanfattning: Kommunikationsproblem mellan konfektionsföretag och tillverkare är vanligt förekommande vid framtagningen av kläder. För företag som inte tillämpar egen mönsterkonstruktion på huvudkontoret är det lätt att feltolkningar uppstår när tillverkarna ska tolka och översätta instruktionerna som de mottar. Studien har gjorts i samarbete med ett företag som upplevt passformsproblem för sina trikåplagg på grund av kommunikationsproblem med tillverkaren. Företaget skickar plaggmåttlistor och instruktioner till tillverkaren. Med hjälp av egna grundkonstruktioner skulle företaget ha större kontroll över mönsterkonstruktionen för sina överdelsplagg i trikå och antalet provplagg skulle kunna reduceras. Detta skulle spara både tid, ekonomiska och klimatekonomiska resurser som även är i enlighet med företagets värderingar och hållbarhetsarbete. Syftet med studien har varit att vidareutveckla redan framtagna grundkonstruktioner för överdelsplagg i trikå för både dam och herr, samt att utveckla en raglanärm med utgångspunkt från grundkonstruktionen. Inom forskning och litteratur saknas dokumentation av passformsproblem och åtgärder vid konstruktion av raglanärmar. Det saknas även information kring hur mönsterkonstruktionen kan anpassas för industriell tillverkning. Studien har därför fokuserat på att identifiera och åtgärda passformsproblem som uppstår kring axelpartiet och över ärmen. För att uppnå syftet har en experimentell metod använts i form av mönsterkonstruktion, sömnad av provplagg och avprovningar. Resultatet av framtagningen av raglanärmen visar att ett axelinsnitt är väsentligt för att uppnå en god passform över axelkulan.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)