Att Lyssna På Boken Som Lyssnar På Dig : Hur användaren och dess beteende integreras i produktutvecklingen av ljudbokstjänster

Sammanfattning: De senaste 10 åren har bokbranschen genomgått en omfattande digitalisering. Ett av resultaten från denna digitalisering är framväxten en helt ny marknad för ljudböcker och ur denna marknad har ett flertal ljudbokstjänster vuxit fram. Dessa ljudbokstjänster erbjuder sina användare en produkt i form av en applikation, i produkten får de tillgång till en obegränsad mängd streamat innehåll, huvudsakligen ljudböcker. Produktutvecklingen av dessa ljudbokstjänster har skett under en tid då agila arbetsprocesser har blivit allt populärare, vilka främjar en delad kunskap mellan utvecklare och kunder. Samtidigt har tillgången till kvantitativt loggad användardata vuxit enormt, vilket har möjliggjort en större och mer kontinuerlig närhet till produktens användare än någonsin tidigare. Denna studie ämnar att undersöka hur svenska ljudbokstjänster arbetar för att integrera sina användare i utvecklingen av deras produkt, med vilka metoder och i vilka syften det utförs. Med den obegränsade tillgången till användare i form av kvantitativt loggad användardata, är det av intresse att undersöka hur det påverkar användandet av andra traditionella metoder för användarinvolvering. En litteraturstudie genomfördes för att ta reda på det rådande kunskapsläget gällande metoder för användarinvolvering inom produktutvecklingen av streamingtjänster. Utifrån denna litteraturstudie utformades en intervjuguide. Därefter genomfördes tre kvalitativa intervjuer med en representant vardera från tre av de största och mest etablerade svenska ljudbokstjänsterna. Intervjuerna transkriberades och analyserades mot den undersökta teorin. Ur den analyserade empirin kunde två huvudsakliga syften till ljudbokstjänsternas användarinvolvering fastställas: • Att involvera användare som en medskapare av produkten • Att involvera användaren som testobjekt för prototyper Samtliga av de undersökta ljudboksföretagen använde sig av loggad kvantitativ användardata i båda dessa fall av användarinvolvering. Med användaren som ett testobjekt visar sig A/B-testning spela en stor roll vid användandet av loggad kvantitativ användardata. Två tredjedelar av ljudboksföretagen använde sig av kvalitativa metoder som fokusgrupper, vilket visade sig vara av stor vikt både i syftet att låta användaren testa och medskapa. Fokusgruppens unika fördelar exempelvis empatisk förståelse av användaren, är något som den kvantitativt loggade användardatan inte kan erbjuda.