Vägledaren, en förändringsagent? : Ett antal vägledarröster om val kopplade till kön, klass och etnicitet

Sammanfattning: Uppsatsens syfte är att utröna hur vägledarna bemöter den potentiella rollen som förändringsagent gällande elevers studie – och yrkesval. Undersökningen genomfördes via kvalitativa intervjuer med fyra verksamma vägledare i grundskolan. Resultaten visar att vägledarna anser att kön, klass och etnicitet utgör tydliga påverkansfaktorer i studie- och yrkesvalet. Könstillhörigheten är i många avseenden avgörande för valet av gymnasieutbildning och den indikerar även mängden av efterfrågan på vägledning. Flickorna söker i större utsträckning råd hos vägledaren än vad pojkarna gör och det kan ses mot bakgrunden av att flickorna innehaver en bredare handlingshorisont. Föräldrarnas utbildningsbakgrund tenderar att samverka med reproduktionen av befintliga klasstrukturer i samhället. Det existerar ett tydligt samband mellan föräldragenerationens utbildningsnivå och elevens kognitiva karta över möjliga studieval. I samband med den senaste gymnasiereformen är detta en utveckling som har accentuerats och yrkesprogrammen väljs bort i allt större utsträckning. Etniciteten indikerar till viss del inställningen till studie- och yrkesvalet och inom många kulturella grupper ser man det som ett kollektivt val. I värderingssystemet sätts oftast det naturvetenskapliga programmet högst och övriga alternativ prioriteras lågt. Undersökningen visar att det påverkar vägledarnas perspektivvidgande arbete och en effekt av det blir att vägledarna bemöter eleverna med en ”nedkylningseffekt” som syftar till att möjligöra beaktandet av andra realistiska alternativ.   Ytterligare ett resultat som kan utläsas av undersökningen är att trots vägledarnas kännedom om påverkansfaktorerna förekommer det ingen direkt uppmuntran av elever att genomföra otraditionella val. En eventuell uppmuntran anser vägledarna strida mot neutralitetskravet och grunden för valet ska vara elevens intressesfär, snarare än samhällets behov av jämställdhet. En betydande slutsats av undersökningen är således att vägledarna i dagsläget befinner sig långt ifrån rollen som förändringsagent med fokus på arbetsmarknadens brist på jämställdhet. Genom att endast hänvisa till elevens intressesfär existerar det även en möjlighet att vägledarna reproducerar rådande genusstrukturer. Intressesfären har ofta formats i samhällets syn på genus och den har under årens lopp lagt grunden för den befintliga differentieringen mellan kvinnor och män i arbetslivet. Undersökningens belysning av vägledaruppdragets komplexitet mellan den faktiska situationen på arbetsmarknaden och yrkesutövningens grundläggande intentioner öppnar upp för ökad samverkan mellan utbildningsväsendets olika aktörer. På både nationell – och lokal nivå behövs det i detta avseende en tydlig samstämmighet kring utformningen av uppdragets specifika mål och riktlinjer, annars riskerar dagens elever att bli förlorare på morgondagens arbetsmarknad