Fastighetspaketering och skatteflykt - ur ett företagsekonomiskt och statligt perspektiv

Sammanfattning: Denna uppsats ska redogöra för hur regleringen av fastighetspaketering förhåller sig till det svenska skattesystemets värderingar. Värderingarna tar fasta på skattesystemets effektivitet och neutralitet och uppsatsen ska utreda huruvida fastighetspaketering påverkar dessa värderingar. Fastighetspaketering är ett förfarande som under senare år blivit ett allt mer diskuterat ämne inom den svenska skatterätten. Fastighetspaketering såsom trend kan kortfattat förklaras bero på lagändringar som kom i slutet av 1990-talet och i början på 2000-talet. Dels introducerades möjligheten till underprisöverlåtelser i syfte att uppmuntra till omstruktureringar i företagsvärlden, i ett företagsfrämjande perspektiv. Dels avskaffades skattskyldigheten på kapitalvinster när näringsbetingade andelar avyttrades. De nya regelverken innebar att företagare kunde förflytta och avyttra tillgångar i syfte att investera i större utsträckning än tidigare. Samtidigt uppstod frågeställningen för vad som skulle hända med tillgångar som paketerades in i andelsenheter och därefter såldes som näringsbetingade andelar utan att några skatteskulder realiserades, vilket innebar skattefri kapitalvinst. År 2008 slopades möjligheten för handels- och kommanditbolag att företa underprisöverlåtelser. Lagstiftaren ansåg att de kunde utnyttjas och sätta svenska skattebasen ur spel. Frågan om vad som skulle hända med aktiebolag kvarstod. År 2012 avkunnades en viktig paketeringsdom (förhandsavgörande) i HFD som förde med sig en dominoeffekt bland kammarrätterna. Rättsfallet ”Cypernmålet” satte en ytterligare gränsdragning för när paketeringsförfaranden i handels- eller kommanditbolag anses som otillåtna. Inom fastighetspaketering uppkommer frågeställningar som berör fastighetsmarknadens utfall. Uppsatsen kommer att besvara dessa frågeställningar både ur ett företags perspektiv men också svenska statens perspektiv.