Fasta uttryck i svenskt barnriktat tal

Detta är en Kandidat-uppsats från Stockholms universitet/Institutionen för lingvistik

Sammanfattning: Fasta uttryck definieras i den här studien som ordsekvenser som helt eller delvis finns lagrade i det mentala lexikonet, vilket både innefattar idiom och mer flexibla uttryck där vissa enheter kan bytas ut mot andra. Användningen av fasta uttryck i vuxenriktat tal har undersökts mycket, och är något som förekommer ofta. När det gäller fasta uttryck i barnriktat tal har det föreslagits att det är en hjälp för språkutvecklingen, i och med att barnen får ramar att sätta in nya ord i, samtidigt som det precis som hos vuxna tros underlätta processandet av språket. I den här studien undersöks användningen av fasta uttryck i svenskt barnriktat tal under det första levnadsåret och vid 24 månaders ålder hos 10 förälder-barndyader. Syftet är att utröna både hur användningen ser ut gällande kvantitet och kvalitet och om det finns ett samband mellan användningen av fasta uttryck och barnens produktiva ordförråd vid 30 månaders ålder. Resultaten visade en stor variation i hur många fasta uttryck som användes, men fördelningen mellan de olika kategorierna var snarlik hos föräldrarna. Gällande ett eventuellt samband mellan användningen av fasta uttryck och barnens språkutveckling hittades inga signifikanta resultat.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)