Våldtäktsrapportering i media : en kritisk diskursanalys med ett intersektionellt fokus

Sammanfattning: I denna studie som förhåller sig till ett kvalitativt arbetssätt kommer vi att studera hur gärningsmän respektive offer gestaltas i olika kontroversiella våldtäktsfall i Sverige. Genom att använda oss av en kritisk diskursanalys på våra valda fall, ”Rissnevåldtäkten” och ”Stureplansvåldtäkten”, strävar vi efter att kunna analysera språket samt uppnå vårt syfte och besvara våra frågeställningar. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur språket kan skapa olika föreställningar gällande hur gärningsmän och våldtäktsoffer framställs. För att uppnå detta kommer vi att använda oss av valda tidningsartiklar hämtade från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Metro och Svenska Dagbladet. Vi finner det intressant att identifiera sociala kategorier som kön, klass och etnicitet för att avläsa hur dessa produceras och reproduceras i artiklarna. De frågeställningar vi använder avser således att förklara hur föreställningar om våldtäktsoffer och gärningsmän framställs samt om det förekommer några sociala kategorier som kan vara avgörande i hur tidningsartiklarna presenterar innehållet. Till en början har vi undersökt hur våldtäktsfallen framställs var för sig för att sedan kunna sätta dem i relation till varandra genom en jämförande analys. Vår övergripande teoretiska utgångspunkt är intersektionalitet, denna teori använder vi för att lyfta fram de sociala kategorierna kön, klass och etnicitet. Resultatet vi tagit fram grundar sig i de sociala kategorier vi belyst med hjälp av det intersektionella perspektivet som vi använt oss av. Gärningsmännen beskrivs med dominanta och aggressiva ordalag medan offren som i båda fallen var kvinnor, beskrivs som passiva och försvarslösa objekt. I båda våldtäktsfallen lades stor vikt vid gärningsmännens bakgrund som gav en stämplande effekt. I ”Stureplansvåldtäkten” var klass (med tillhörande status) en framträdande kategori i framställningen av gärningsmän och offer. De beskrevs bland annat som ”Stureplansprofiler”, ”krogägare” och ”stekiga och rika”, offret beskrevs som ”drinkhora”, ”gänghora”, ”barnskötare” och ”kraftigt berusad”. I ”Rissnevåldtäkten” var framförallt etnicitet framträdande vid beskrivning av gärningsmän och offer. Uttryck som bland annat ”invandrarkillar”, ”svartskallar”, ”gäng” och ”utomeuropeiska” beskrev männen. Offret i samma fall framställdes med uttryck såsom ”svennehora”, ”kraftigt berusad” och ”sönderknullad”. Offren framställs i båda fallen ur en underordnad position i förhållande till gärningsmännen som oftast framställdes som överordnade. Genom en användning av språkliga uttryck genomgående studien har vi kunnat belysa olika maktpositioner och hur dessa konstruerats. Oavsett social kategori bottnar alla uttryck och framställningar i konstruktioner som produceras och reproduceras.