Hållbar Utveckling vid Planering av Hamnstruktur för Stockholmsregionens Oljeförsörjning : Fallstudie Loudden

Detta är en Master-uppsats från KTH/Industriell ekologi (flyttat 20130630)

Sammanfattning: Coastman (Coastal Zone Management in the Baltic Sea Region) är ett internationellt INTERREG III B projekt och drivs av avdelningen för Industriell Ekologi på KTH tillsammans med Stockholms Stadsbyggnadskontor och ett antal universitet/kommuner runt Östersjön. Projektet innebär att värdera erfarenheter och metoder för kustzons planering där olika intressekonflikter finns kring såväl ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter. Den Svenska fallstudien i projektet avser nedläggningen av oljeterminalen Loudden. Loudden är den största oljedepån i östra mellan Sverige och hanterar bensin, olika oljor och diesel. 1999 fattade Stockholms kommunfullmäktige beslutet att Loudden ska avvecklas och upphöra till år 2011. Syftet med examensarbetet har varit att använda Loudden som fallstudie och analysera hur hållbar utveckling påverkar planeringen av en ny hamnstruktur för Stockholms oljeförsörjning utifrån två frågeställningar: • Hur kan visionen om hållbar utveckling påverka planeringen av en ny oljehamnstruktur? • Går DPSIR-modellen att tillämpa för att ta fram indikatorer som beskriver hur visionen om hållbar utveckling kan påverka planeringen av en ny oljehamnstruktur? DPSIR-modellen används för att ta fram och beskriva indikatorer för hållbar utveckling. Modellen tillämpades för att förenkla och beskriva sambanden i en komplex oljehamnsstruktur: Drivkraft (D) • Energi konsumtion och befolkningsutveckling • Depåer och transporter Tillstånd (S) • Risker och olyckor • Skyddsvärda områden Åtgärder (R) • Transportpolitiska mål • Regional planering • Kommunal planering • Aktörers medverkan Påverkan (P) • Utsläpp till luft • Utsläpp till vatten • Avfall Konsekvenser (I) • Miljökonsekvenser • Ekonomiska konsekvenser För att på ett effektivare sätt kunna tillämpa indikatorerna utformades fyra stycken förenklade kriterier, för att förtydliga vad en hållbar oljehamnstruktur är, till varje kriterium kopplades ett par indikatorer. Kriterierna betonade en trygg oljeförsörjning som håller hög kvalitet, positiv regional utveckling, säkerhet och miljö samt aktörers möjlighet att delta och medverka i planeringen av oljehamnstrukturen. En enkätundersökning genomfördes bland handläggare för att belysa deras medverkan i planeringen av den oljehamnsstruktur som ska ersätta Ludden. I resultaten framgick det att 33 % vill att någon form av regionalt organ ska fatta beslut om hur försörjningen av olja i Stockholmsregionens ska se ut efter att Loudden har avvecklats. Slutligen många av de begrepp som ingår i hållbar utveckling har i tidigare utredningar diskuterats men ingen har använt sig av begreppet hållbar utveckling. För att tillämpa hållbar utveckling i planeringen av en ny oljehamnstruktur är DPSIR – modellen användbar för att förtydliga orsakssambanden inom oljehamnstrukturen och se till att inga viktiga frågor lämnas därhän. Enligt mig bör alla aktörer som är berörda av planeringen av en ny oljehamnsstruktur tillsammans utforma hållbarhetskriterierna och tydliga gemensamma kriterier/mål för att förankra arbetet och besluten hos aktörerna. För att möjliggöra detta anser jag att det måste tillsättas ett regionalt organ som ansvarar för hamnfrågan.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)