UPPLEVELSER AV ARBETSTRYGGHET - Med fokus på klasspositionens påverkan på subjektiv anställnings- & sysselsättningstrygghet

Sammanfattning: Syfte och frågeställningar: Studiens huvudsakliga syfte är att analysera klasspositionens påverkan på subjektiv anställnings- och sysselsättningstrygghet. Som en bakgrund framhävs arbetsmarknadsflexibilitet som en konsekvens av otrygghet. Klasspositionens effekt kontrolleras mot samvarierande faktorer för att ge en tydligare bild över hur tryggheten påverkas. Studien närmar sig även flexicuritymodellen genom att pröva hur vissa trygghetsformer påverkar andra. Metod och material: Frågeställningarna besvaras genom kvantitativ metod och huvudanalysen utförs med en logistisk regressionsanalys. Materialet baseras på sekundärdata från ISSP 2015 - Åsikter om jobben och arbetslivet. Studien utgår från den svenska arbetsmarknaden och baseras således också enbart på data som är insamlad i Sverige. Huvudresultat: Studiens resultat visar att materiella resurser verkar ha betydelse för den subjektiva anställningstrygghet. Men snarare än klass i sin helhet förklaras låg subjektiv anställningstrygghet framförallt genom en låg månadsinkomst. Dels genom att uppleva anställningen som otrygg och dels genom en oro att förlora jobbet. Det argumenteras däremot för att klass och inkomst har en nära relation. Andra förklarande faktorer för låg subjektiv anställningstrygghet är anställda inom privat sektor och förvärvsarbetande män. Subjektiv sysselsättningstrygghet förklaras främst genom ålder. Enligt studiens resultat kan också sägas att personer som upplever att anställningen är otrygg, samt de som upplever att det skulle vara svårt att hitta ett nytt jobb som är lika bra eller bättre än nuvarande, också riskerar att uppleva oro över att förlora jobbet. Det kopplas till slutsatser i den tidigare forskningen om att en fortsatt liberalisering av anställningsskyddet utan stärkta trygghetssystem är riskabelt för anställdas oro och hälsa.