Om avslag: en diskursanalytisk granskning av avslag på kvinnors ansökningar om asyl

Sammanfattning: I Sverige och i Europa mer generellt kan ett skifte sägas ha ägt rum avseende hur asyl och flyktingar betraktas och omtalas. Från att ha representerat hjältemod tycks nu vanligare att lögnaktighet förknippas med flyktingen. Om det tidigare kan sägas ha varit så att det huvudsakliga intresset var att bereda skydd åt de i behov av det, är den nuvarande prioriteten att säkra gränserna och strypa bland annat den typ av invandring som bottnar i skyddsbehov. Förståelsen och tillämpningen av asylrätten sägs ha blivit alltmer restriktiv och obekymrad med att skydda personer som flyr undan exempelvis förföljelse. I denna uppsats görs en diskursanalytisk granskning av utvalda negativa beslut och domar i kvinnors asylmål. Det görs inga anspråk på att pröva rättstillämpning, utan fokus läggs på hur språkanvändning och sanningsföreträde fungerar möjliggörande för avslagen. Materialet granskas också utifrån genus- och migrationsteori och påvisar avslutningsvis att myndigheterna genom sitt språk och det sätt varpå detta struktureras, genom att privilegiera vissa institutionaliserade former av vetande över de sökandes samt genom mansnormativitet och bristande förståelse för hur genus strukturerar makt och erfarenhet möjliggör avslag.