Kyla med värme : En jämförelsestudie med huvudfokus på fjärrvärmedriven kyla

Sammanfattning: Syftet med detta examensarbete är att värdera och jämföra ett antal utvalda kyltekniker, med huvudfokus på värmedriven kyla. Dels för en specifik befintlig byggnad men även en generell jämförelse som kan ligga till grund för andra projekt. Arbetet är utförti samarbete med ÅF i Borlänge. Den specifika byggnaden som har undersökts är belägen i Borlänge och kyls idag av stadsvatten, och har en kyleffektpå 655kW. Borlänge Energis fjärrvärmenät ligger till grund för samtliga beräkningar och antaganden. Huvudsyftet har varit att jämföra de olika kylteknikerna ur ett ekonomiskt perspektiv, men även snudda vid ett miljöperspektiv. Utöver detta så var syftet att undersöka hur en fjärrvärmeleverantör ska kunna leverera kyla till sin kund, utan att behöva gräva ner nya fjärrkylledningar. De kyltekniker som jämförts i detta arbete är absorptionskyla, adsorptionskyla, sorptiv kyla & eldriven kompressorkyla. För att kunna jämföra de olika teknikerna har den totala livscykelkostnaden beräknas. Investeringskostnader och data har erhållits ifrån leverantörer genom kontakt med kunniga säljare. Driftkostnader har beräknats fram med hjälp av driftdata samt energipriser hos Borlänge Energi. Kostnader för installation, frakt och lyft är inte medräknade i detta arbete. För den befintliga byggnaden visade det sig att den mest kostnadseffektiva lösningen är absorptionskyla, tätt följt av att komplettera befintligt system med frikyla i form utav en kylmedelkylare. Absorptionskylan har väldigt låga driftkostnader under sommarhalvåret, då fjärrvärmepriset är som lägst. Dyrast av teknikerna är adsorptionskyla, tack vare den dyra investeringskostnadenoch dess låga verkningsgrad. Även för den generella jämförelsen visade det sig att den mest kostnadseffektiva lösningen är absorptionskyla, tätt följt av eldriven kompressorkyla. Absorptionskylan har mycket låga driftkostnader, men kompressorkylan har istället en lägre investeringskostnad och mycket bättre verkningsgrad. Om Borlänge Energi skulle sälja fjärrvärmeproducerad kyla under sommaren, så skulle de vid 655kW kyleffekt ha en återbetalningstid avett absorptionskylaggregat på endast 2 år. Skulle de istället ha en kyleffekt på 100kW skulle återbetalningstiden vara ca 5 år. Slutsatser kan dras ifrån detta arbete att byggnader med högre kyleffekt är mer fördelaktiga för värmedriven kyla.