Den ekonomiska brottsligheten i näringslivet : Penningtvätt, målvakter, bulvaner och lagerbolag

Detta är en Kandidat-uppsats från Karlstads universitet/Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT; Karlstads universitet/Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT

Sammanfattning:

Uppsatsen handlar om den ekonomiska brottsligheten i näringslivet med fokus på penningtvätt. Syftet med uppsatsen är att redogöra för de senaste årens kamp mot ekonomisk brottslighet och penningtvätt genom myndigheternas samverkan, lagstiftning samt effektivare arbetssätt och metoder.

Förutom att studera lagstiftningen på området har vi även utfört en empirisk undersökning av företagare som berörs av lagstiftningen. Genom intervjuer har vi fått en insikt i hur lagstiftningen fungerar i verkligheten.

Ekonomisk brottslighet är ett samlingsbegrepp för ett antal olika typer av brottskategorier som t.ex. skattebrott, bokföringsbrott och insiderbrott. Ekobrott är svåra att upptäcka och de kostar samhället mycket pengar. I vissa typer av ekobrott förekommer ett användande av bulvaner, målvakter, lagerbolag och generalfullmakter. En bulvan är en person som utåt uppträder i eget namn, men som egentligen företräder en huvudman. En målvakt är en person som både formellt och reellt tar över en rörelse för att avveckla den och även ta det straffrättsliga ansvaret. Ett lagerbolag är ett färdigt aktiebolag som kan inneha allt från F-skattesedel till bankkonto som säljs för att underlätta en bolagsbildning. En generalfullmakt är en fullmakt som ger någon oinskränkt behörighet att företräda ett bolag. Alla dessa medel används för att kringgå lagen. Penningtvätt är i Sverige inte straffbart som ett enskilt brott, istället finns straffrättsbestämmelserna i BrB 9 kap. 6 a § om penninghäleri. Penningtvätt går ut på att dölja ursprunget till de tillgångar som förvärvats genom brottslighet. 2009 trädde en ny penningtvättslag i kraft som bygger till stor del på EU:s tredje penningdirektiv. I och med den nya lagen kom fler verksamhetsutövare att omfattas, bl.a. lagerbolagsbildare. Lagen reglerar att företagarna skall kontrollera sina kunder och deras avseenden. Utbildning och information om penningtvätt är även det lagreglerat. Under de senaste åren har även regelförenklingar som skall göra det lättare för företagare att driva sitt företag samt effektivisering av de brottsförebyggande myndigheternas arbetssätt och samverkan gjorts.  Regelförenklingar som gjorts är bl.a. att revisionsplikten för mindre företag är borttagen samt att aktiekapitalet har minskats. Det har även blivit lättare för företag att erhålla en F-skattesedel.

Företagarna som blivit intervjuade har däremot en annan uppfattning av lagstiftningen. De tycker alla att det är bra att den finns, men bara när det gäller större affärer. De flesta känner till lagen men de säger att den inte efterlevs särskilt bra och att tillsynsmyndigheterna inte har särskilt bra tillsyn. Vissa av dem har manualer för hur olika situationer skall hanteras och vilka rutiner som finns i företaget, men dessa är bara framställda för att kunna visa upp för myndigheterna och inget som används. Det är viktigt för bolagsbildarna att upprätthålla sina rykten och därför görs ofta inga ordentliga kontroller av köparens identitet eller av huvudmannens verkliga identitet. Företagarna som köpt lagerbolag känner av myndigheternas ökade insatser och tror att det skrämt iväg många brottslingar men gjort dem som är kvar mer professionella. De säger även att myndigheternas insatser har gjort att de lär byta bolag oftare vilket i sin tur lett till en ökad försäljning av lagerbolag. De är alla också överens om att antal brott och oseriösa bolag kommer att öka med slopad revisionsplikt och sänkt aktiekapital. Vid intervjuerna med fem stycken företag som omfattas av reformen om frivillig revision framkommer att det finns större risk för oavsiktliga fel om man inte har en revisor. Även att tillförlitligheten för företag sjunker utan en revisor, men samtidigt tycker de kostnaden är för hög i proportion till nyttan. De bokförare som intervjuats säger att ett seriöst företag tar längre tid på sig att planera innan man bildar ett bolag och behovet av ett färdigt lagerbolag blir då inte akut. De menar att lagerbolag främst nyttjas av oseriösa företagare. De säger också att bokförare oftast har en närmare relation till företagen än vad en revisor har. De har därför alltid koll på om företaget företräds av en målvakt eller inte. De är alla positiva till försäljning av lagerbolag och regelförenklingar för företagare. Vi har även gjort intervjuer med två skatterådgivare under falska förutsättningar. Under intervjuerna påstod vi oss vara företagare som behövde hjälp med penningtvätt. Detta var inget problem för någon av dem utan de kom med förslag på hur vi skulle gå till väga utan att begära någon som helst identifikation.

Undersökning vi gjort visar att problemet med ekobrott och penningtvätt är långt ifrån löst. Ett effektivare samarbete mellan polisen, finanspolisen, SKV, EBM, Bolagsverket och Svensk Handel skulle förbättra bekämpningen av ekobrott. Även införandet av en ny nämnd för att öka tillsynen av bolagsbildare som står direkt under Bolagsverket hade varit två steg på vägen mot bekämpningen av ekobrott.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)