En nyhetshändelse : Hur tre svenska tidningar skildrade Regeringskrisen 2014.

Detta är en Kandidat-uppsats från Linnéuniversitetet/Institutionen för medier och journalistik (MJ)

Sammanfattning: Regeringskrisen 2014 varade 26 dagar mellan den andra december och den 27:e december då den avslutades i och med Decemberöverenskommelsen. Men trots att regeringskrisen nu är över så visade den att vad vi vet om regeringskriser inom ett medialt och ett politiskt kommunikativt perspektiv är lite. Det är ett relativt outforskat område, åtminstone i en svensk kontext. Det kan bero på att de är få till antalet och att den senaste regeringskrisen inträffade över 20 år sedan, vilket gör fenomenet till något som är mindre aktuellt. Regeringskrisen 2014 gjorde dock denna typ av politisk händelse aktuellt igen.   Syftet för denna undersökning är att bidra till en ökad förståelse och ökad kunskap om hur regeringskriser skildras i media, för att kunna bidra med en liten pusselbit för att minska kunskapsluckan om fenomenet. Undersökningen ämnar svara på forskningsfrågan: ”Hur svenska medier skildrade Regeringskrisen 2014”. För att bättre kunna besvara forskningsfrågan skapades en utvecklad frågeställning bestående av en huvudfråga och tre arbetsfrågor:   Huvudfråga: Hur skildrades Regeringskrisen 2014 i svensk dagspress?   Arbetsfrågor: Vilka källor används? Hur behandlas de olika partierna? Vilket innehåll och vilka teman fokuserar tidningarna främst på?        För att kunna besvara detta användes en kvantitativ innehållsanalys av tre svenska tidningars artiklar som publicerades under regeringskrisen. Dessa tidningar var: Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. Totalt 175 artiklars innehåll analyserades utifrån 59 stycken variabler. Dessa artiklar var nyhetsartiklar och ledarsidor som handlade om regeringskrisen under perioderna 2-7 och 23-28 december.   Resultatet visade att tidningarnas nyhetsrapportering var till största del lika varandra med enbart ett fåtal skillnader dem emellan. Tidningarna undvek att ge partier positivt utrymme och gav alla antingen neutralt eller negativt utrymme och framställning. Innehållet i tidningarna var till största del det som var aktuellt för regeringskrisen vid tillfället och följde regeringskrisens utveckling. Det fanns en distinkt avsaknad av variation mellan tidningarna som alla till största del saknade en egen dagordning och var beroende av den politiska dagordningen och regeringskrisens utveckling och händelser för sitt innehåll. Bland riksdagspartierna var det framförallt Sverigedemokraterna som lyckades föra fram sin dagordning i medierna.   Studien kom fram till att dagspressen skildrade Regeringskrisen 2014 som en nyhetshändelse snarare än en politisk händelse såsom ett riksdagsval. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)