Varför skiljer sig länder åt när det gäller graden av konservatism inom redovisning?

Sammanfattning: Trots att EU-länderna numera har samma formella redovisningsregler hävdar flera forskare att skillnader kvarstår. I denna uppsats undersöker vi skillnader i konservatism mellan länder och kopplar dessa skillnader till varierande ägarstrukturer respektive skiftande kulturella värderingar. Vi har valt att studera en specifik standard, IAS 41, som bland annat reglerar värdering av växande skog. Vi gör en kartläggning av hur skogsbolag från 7 olika länder värderar sin skog. Kartläggningen görs i två steg, för det första undersöker vi vilken värderingsmetod företaget valt (IAS 41 tillåter tre olika) och för det andra undersöker vi värdeförändringarnas storlek år för år. I nästa steg undersöktes i vilken grad dessa observationer kan förklaras av ägarstruktur och/eller kulturella värderingar. Informationen om ägarstruktur har insamlats på två sätt, dels genom att se hur många procent den största ägaren äger, dels genom att undersöka vilka majoritetsägarna är. En intressant observation är att ett finskt bolag (Tornator) med ett svenskt skogsbolag (Stora Enso) som majoritetsägare uppvisar värdeförändringar närmare svenska bolag än finska. Vi ser även att två av de finska bolagen (M-real och Botnia) delvis ägs av koncernen Metsäliitto och dessa bolag uppvisar stora likheter i sina värdeförändringar. Statliga Sveaskog och familjeägda Bergvik skog är som väntat konservativa. Av de faktorer vi undersökt är det den kulturella variabeln osäkerhetsundvikande som verkar ha starkast påverkan på konservatism. Individualism, maskulinitet och ägarstruktur bidrar med förklaringsgrad av samma styrka. Det kan vara så att majoritetsägares egenskaper är viktigare än ägarkoncentrationen, vi har exempelvis sett att korsägande spelar en viktig roll för graden av konservatism.