Möjligheter inom personalvetaryrket : En kvalitativ studie av hur kvinnor och män inom det kvinnodominerade personalvetaryrket upplever sina möjligheter att utvecklas inom en organisation

Sammanfattning: Det finns lite forskning kring dem som arbetar inom personalvetaryrket och ännu mindre forskning som problematiserar yrket kring kön. Denna studie inriktas därav på att undersöka kvinnor och mäns möjligheter i det kvinnodominerade personalvetaryrket. Datainsamling sker genom sex stycken semistrukturerade intervjuer med fyra kvinnor och två män som arbetar på samma personalavdelning på ett stort svenskt företag.  Intervjuerna inspireras av tidigare forskning om möjlighetsstrukturer och utgår från fyra frågeställningar. Den första frågan handlar om hur de kvinnliga och manliga personalvetare som intervjuas upplever sina möjligheter att utvecklas i organisationen. Resultaten visar att intervjupersonerna upplever att de har goda möjligheter att utvecklas och att de har en bred syn på begreppet som innefattar såväl rörelse som personlig och kunskapsmässig utveckling. Den andra frågan tar upp kopplingen mellan organisationsstruktur och intervjupersonernas upplevelser av möjligheter att utvecklas. Enligt tidigare forskning kan man vänta sig att finna att olika organisatoriska förhållanden medför olika möjligheter för olika personer. Resultaten visar att organisationen har betydelse genom att den uppmuntrar till eget ansvar, utveckling och rörelse, vilket gör att intervjupersonerna upplever att de har möjligheter inom företaget. Den tredje frågan rör kopplingen mellan funktionen och intervjupersonernas upplevelser av möjligheter att utvecklas. Tidigare forskning pekar på att funktionen har en betydelse och att personalfunktionen i sig kan ha inneboende begränsningar, vilket styrks av resultatet. Den fjärde frågan rör kopplingen mellan intervjupersonernas kön, könsfördelningen på avdelningen, yrkets kvinnodominans och intervjupersonernas upplevelser av möjligheter att utvecklas. Utifrån tidigare forskning kan man vänta sig att kvinnorna upplever sig ha sämre möjligheter än männen och att männen gynnas av att vara i minoritet. Intressant nog visar resultatet inga större skillnader mellan männens och kvinnornas upplevelser av möjligheter. Slutsatsen är att det är faktorer som kännetecknar personalfunktionen i sig som är mest avgörande för intervjupersonernas upplevelse av sina möjligheter. Analys och diskussion fokuserar på resultatens koppling till tidigare forskning följt av förslag till vidare forskning.